- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / V. Metallernas bearbetning, urteknik, lås, vapenteknik /
368

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Metallernas bearbetning, av G. Sellergren - Specialtillverkningar - Kedjor och kättingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

368

METALLERNAS BEARBETNING.

stål — den enda metall, som här kan ifrågakomma — i följd av dels dess stora
krympning, dels dess benägenhet att bilda blåsigt och otätt gods m. m. Emellertid har man
sökt lösa denna uppgift genom användning av gjutjärnskokiller, vilka omedelbart efter
metallens stelning tagas isär för att ej hindra krympningen. Genom den hastiga
av-kylningen blir godset tätare, så att stålkättingar, gjutna på detta sätt, hava en styrka
av 60 kg pr kvmm.

Såsom fast slutna kedjor anses även de flata, av ledplåtar sammansatta kedjorna,
vilkas länkar, huru de än äro gjorda, dock ej kunna direkt löstagas. I allmänhet bestå
de av borrade plåtar, förenade med sprintar eller nitnaglar. Dessa »sprintkedjor»,
som torde hava uppfunnits av vår berömde
mekaniker Kristofer Polhem och av honom
först begagnades till vindbryggorna vid slussen
i Stockholm, benämnas vanligen Galleska kedjor
och hava vunnit mycket stor spridning såsom
drivkedjor, framförallt till cyklar. De
förekomma i åtskilliga former (fig. 695—700), och
länkarna antingen utstansas eller gjutas och
adu-ceras. Fig. 699, 700 visa den form, som i
allmänhet användes till cyklar. Tapparna äro om-

Fig. 701. Sammansatt länk.

Fig. 702. Trådkedja.

Fig. 703. Formandet av en trådkedja.

Fig. 704. Kedja av böjda plåtlänkar.

givna av härdade stålhylsor för nötningens minskning. Vid grova kättingar utborras
tapparna ofta för att bliva lättare, varigenom samtidigt större säkerhet vinnes i fråga
om materialets godhet. Tydligt är, att kedjor av denna typ sakna rörlighet i alla
riktningar, vilken egenskap åter förefinnes hos vanliga länkkedjor.

Till de fast slutna kedjorna räknas även de, vilkas länkar äro hopsatta genom
lödning eller nitning. Hit höra alla av ädla metaller eller legeringar i allmänhet tillverkade
kedjor, vilka alltid lödas, så framt de ej blott äro sammanböjda. Den vid mycket gamla
kedjor använda nitningen förekommer numera ytterst sällan.

En särdeles intressant art av fast slutna kedjor äro de som förfärdigas av
metalltråd, vilka bildas genom trådens formande till öglor. Vanligen gjorda av någon
halv-ädel metall, hava de länge varit kända och omtyckta såsom prydnadskedjor, till
häng-lampor och likartade ändamål. Fig. 702 och 703 visa tvenne prov å sådana trådkedjor,
vilka tillverkas uti automatiska maskiner genom trådens avklippning till lagom stor
längd och böjning till öglor av mycket växlande form samt utmärka sig för ringa vikt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:11:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/5/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free