Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnet, dess framställning och första behandling, av G. Ödqvist - Indirekt framställning av smidbart järn - Götjärnsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
660
JÄRNET, DESS FRAMSTÄLLNING OCH FÖRSTA BEHANDLING.
Fig. 657. Körtings mekaniska pulverisator.
Fig. 658. Speers vattenkylda oljebrännare.
Fig, 659. Lipinskis pulverisator för tjära.
rummet och där blandas med luften så intimt, att varje partikel fullständigt förbrinner
utan sotbildning. Brännarna kallas också av denna anledning för pulverisatorer.
Pul-veriseringen kan ske genom att oljan under tillräckligt högt tryck får utströmma genom
brännaren, men åstadkommes bättre med hjälp av komprimerad luft eller av ånga.
Fig. 657 visar en
brännarekonstruktion enligt
Kör-ting. Oljans införande i
brännaren sker medelst tryck, och
pulveriseringen åstadkommes
genom en säregen
konstruktion på brännarmynningen,
varigenom oljan sättes i stark
rotation och upplöses i ett fint
duggregn.
De med komprimerad luft eller med ånga arbetande pulverisatorerna bruka
uppdelas i tre grupper: högtryckspulverisatorer, som arbeta med ett övertryck på luften högre
än 0.3 atm., lågtryckspulverisatorer, där luftens övertryck är lägre än 0.1 atm., samt
ång-pulverisatorer. Vid högtryckspulverisatorerna tillföres en liten luftmängd av högt tryck
och vid
lågtryckspulverisato-rerna en relativt stor
luftmängd av ringa tryck. De
förra medgiva större
reglerings-möjligheter; vid de senare kan
man använda enklare och
billigare biåsmaskiner.
Fig. 658 visar en av
amerikanen C. H. Speer konstruerad
högtryckspulverisator, som även kan användas för ånga. Den är försedd med
vattenkyl-ning, varigenom den vid omkastningarna i martinugnen icke behöver dragas ut ur ugnen.
I stället för råolja kan även t j ä r o 1 j a användas som bränsle. Fig. 659 återgiver
en av Lipinski konstruerad pulverisator för tjärolja. Pressluften ersättes i detta fall
stundom med ånga.
På senare tid hava även försök gjorts
att vid eldning av martinugnar använda
kolpulver, som då insprutats på
liknande sätt som råolja. En olägenhet med
denna eldningsmetod ligger dock däri, att
kolens aska medföljer in i själva
smältrum-met, där den upptages av slaggen och
genom sin svavelhalt kan förorena järnet.
Martinprocessens metallurgiska förlopp. Under det att vid bessemerprocessen
det erforderliga värmet erhålles genom förbränning av i tackjärnet varande
legerings-ämnen, och det för att processen skall kunna genomföras är ett oeftergivligt villkor,
att tackjärnet vid chargeringen befinner sig i flytande tillstånd, måste vid
martinpro-cessen värme tillföras från värmekällor utanför det chargerade järnet, varför detta
vid chargeringen ej nödvändigtvis måste vara flytande, och ej heller behöver man ställa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
