Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Radioteknik, av E. Anderberg - Historisk översikt - Inledande teorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
810
RADIOTEKNIK.
Fig. 885. Kondensator och
självinduktionsspole i serie.
Om den i fig. 883 visade anordningen förändras så, att batteriet utbytes mot en
laddad kondensator, gestalta sig förhållandena något annorlunda. Utföra vi i fig. 885
en slutning av kretsen C—L, urladdar sig kondensatorn genom spolen, som härvid,
liksom i det nyss skildrade fallet, upptager en del av den under urladdningen förekommande
energien, men i detta fall avlevererar spolen omedelbart sedan kondensatorn är urladdad
sin energi, vilket sker i form av elektrisk ström genom
ledningen i samma riktning som den ursprungliga
urladdnings-strömmen. Spolen har »elektrisk tröghet». Strömmen i kretsen
pågår sålunda jämväl sedan spänningsskillnaden mellan
kon-densatorns båda belägg utjämnats, och denna så att säga
förlängt pågående ström uppladdar kondensatorn ånyo, men med
motsatt polaritet mot vad fallet var vid försökets början. Då
spolen givit ifrån sig sin lagrade energi, upphör strömmen i
kretsen och kondensatorn är uppladdad. Men då kondensatorn
är uppladdad, giver dess laddning upphov till en ström i
kretsen, som, på grund av kondensatorns nya uppladdning, är
motsatt riktad mot den förut rådande strömmen. Under det att
strömmen framgår i denna riktning upprepas det nyss skildrade
förloppet, och på detta sätt kommer kretsen att vara säte för en
ström, som först går i ena riktningen, uppnår ett maximivärde,
nedgår till noll, ändrar riktning, uppnår ett maximivärde för denna strömriktning,
nedgår till noll, och återtager sin ursprungliga strömriktning o. s. v.
Under förutsättning att den här beskrivna kretsen icke erbjuder något som helst
motstånd eller giver upphov till några som helst förluster, skulle strömmen i kretsen
C—L svänga ett oändligt antal gånger, på det sätt som grafiskt åskådliggöres av fig. 886: a.
Då det emellertid praktiskt taget icke finnes någon
förlustfri krets, avtager strömstyrkan i den här
skildrade kretsen, under förutsättning att intet
energitillskott erhålles utifrån, och strömförloppet för en
sådan krets med förluster bliver det, som åskådliggöres
av fig 886: b.
En analogi till det här beskrivna elektriska
förloppet erbjuder pendeln. Då pendel vikten höjes ur
sitt medelläge (föres åt sidan), erhåller densamma
en viss potentiell energi. Frigöres pendel vikten från
detta läge, strävar den att återgå till medelläget, men
på grund av trögheten hos pendeln fortsätter den
sin rörelse på andra sidan om medelläget och
samlar sålunda under sin uppåtgående rörelse
poten
tiell energi för en ny svängning. Kondensatorns laddning motsvarar pendelns
potentiella energi; fältet i spolen motsvarar pendelns rörelseenergi. Liksom den elektriska
kretsen röner motstånd av elektrisk art, röner pendeln mekaniskt motstånd
(friktion).
Den tid, som åtgår för att en pendel skall utföra en hel svängning fram och tillbaka,
kan matematiskt bestämmas; densamma är beroende av pendelns dimensioner. På
liknande sätt kan den tid, som åtgår för en hel svängning i den i fig. 885 avbildade
kretsen, bestämmas, och denna tid är
Fig. 886. Odämpad (a) och
dämpad (b) svängning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
