Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bränslen, av Edvard Hubendick - Principen för värmemotorerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRINCIPEN FÖR VÄRMEMOTORERNA.
175
Men ej nog härmed. Nernst har genom sina undersökningar visat att —273° C.
är en temperatur, vilken över huvud taget ej kan uppnås, att med andra ord — 273° i
celsiusskala i själva verket är en oändligt låg temperatur, vilken blott på grund av vår
godtyckligt valda skala erhåller ett ändligt värde.
Det kan synas svårt att tänka sig, att ett ändligt värde
kan motsvara en oändligt avlägsen punkt. Det är
emellertid lätt övervinna denna tankesvårighet. Vi hava för
cirkelns gradering valt en skala, vilken för hela omkretsen
motsvarar 360° och sålunda för kvadranten 90°. Om vi
däremot se på cirkelns tangent, fig. 80, så se vi att dennas
storlek ökar snabbt med vinkelns ökning. För 30° är
tangenten 0.57735 gånger cirkelns radie. För 60° är densamma
1.73205 gånger cirkelns radie. För 89° 50’ är densamma
343.77371 gånger cirkelns radie. Men för 90° är tangenten
oändligt stor. För varje gradtal under 90°, det må vara
aldrig så litet under, erhålles ett ändligt mått å tangenten,
men just för 90° är densamma oändligt stor. På samma sätt
måste vi, på grund av Nernst undersökningar, tänka oss att
för varje temperatur numeriskt mindre än — 273° är den
verkliga temperaturen mycket låg, men har dock ett ändligt
värde. För just den s. k. absoluta nollpunkten däremot är
den verkliga temperaturen, vilken vi beteckna med den
godtyckligt valda skala som giver — 273°, en oändligt långt avlägsen temperaturpunkt.
Hittills hava vi blott betraktat carnotprocessen. Men ej alltid, ja högst sällan
använda vi dylika i våra maskiner; vi använda där cirkelprocesser av allahanda andra
slag. Vi måste därför även undersöka arbetsvinsten vid en omvändbar cirkelprocess, av
vad slag som helst; vid en godtycklig
cirkelprocess.
För att klargöra detta förfara vi på
följande sätt, fig. 81. Över den
godtyckliga cirkelprocess, som är inritad i denna
figur, tänka vi oss inlagda linjer
motsvarande förlopp, vid vilka värme varken
till- eller bortföres, fig. 82. Två och två
sådana varandra närliggande förlopp
förbinda vi med förlopp, som försiggå vid
konstant temperatur. Vi tillse därvid, att
vart och ett av dessa sistnämnda alltid
får en punkt belägen på cirkelprocessens
linje. Härigenom erhålla vi ett antal
Carnots cirkelprocesser, vilka tillsammans omsluta vår godtyckliga cirkelprocess.
Betrakta vi nu en av de linjer, som förlöper vid konstant temperatur mellan två varandra
närliggande förlopp, utan värmets till- eller bortförande samt det stycke av den
godtyckliga cirkelprocessen, som förlöper mellan samma sistnämnda två linjer, varmed
den förstnämnda linjen hade en punkt gemensam, så är det påtagligt, att alla övriga
punkter på dessa två linjer hava från varandra avvikande värden på tryck, volym
och temperatur; blott i den gemensamma punkten äro värdena gemensamma. Ju
Fig. 80. Cirkelns tangent.
Fig. 81. Godtycklig cirkelprocess.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
