Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Magnetism och elektricitet - Magneter - Jorden som magnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1004
MAGNETISM OCH ELEKTRICITET.
Även i England började man mer och mer systematisera det erfarenhetsmaterial,
som under tidernas lopp samlats. Henry Gellibrand, professor i astronomi vid Gresham
College i Oxford, publicerade 1635 ett arbete över magnetnålens variationer, som väckte
ett berättigat uppseende och som bland navigatörerna dessutom även gav anledning
till en viss misströstan rörande kompassens tillförlitlighet och användbarhet. Gellibrand
gjorde i detta arbete en sammanställning av de värden på deklinationen för London, som
han själv och hans föregångare Gunter och Norman bestämt.
Enligt Norman år 1576 var deklinationen IPlö’ östlig. Enligt Gunter år 1622 var
deklinationen 6°12> östlig. Enligt Gellibrand år 1634 var deklinationen 4°5’ östlig.
Observationer gjorda i Paris visade, att under åren 1580, 1603 och 1630 deklinationen även
där varierat och antagit värdena ll°30\ 8°45’ och 4°30’ resp., samtliga utgörande östlig
missvisning.
Detta märkliga förhållande har även sedermera visat sig äga rum. Den östliga
deklinationen avtog mer och mer efter år 1634, och år 1657 var den i London fullständigt
försvunnen, så att kompassnålen vid denna tidpunkt exakt angav den geografiska
meridianens nordsydliga riktning. Men därefter började missvisningen att i stället övergå
till västlig, 1672 var den 2°30’ västlig, 1692 var den 6° västlig, och sedan har den ökats
mer och mer, tills den år 1819 i England nådde sitt maximum.
I Paris undergick deklinationen liknande förändringar, men först år 1666 blev den
där noll, således nio år senare än i London.
överste Mark Beaufoy anställde under mars månad 1819 en serie mycket
noggranna deklinationsmätningar på en egendom nära Stanmore i England och fann, att
deklinationen, när den nådde sitt största värde, gick upp till 24°41’42” västlig. Från
och med detta år har deklinationen åter avtagit i England. Fortsätter avtagandet
likformigt, bör deklinationen i England åter försvinna år 1978.
I Paris började avtagandet däremot redan fem år tidigare, år 1814, då ett
maximum av 22°34’ uppnåddes.
Någon egentlig fara för sjöfarten kan ej gärna uppstå av dylika förändringar, som
med hänsyn till deras genom seklerna skeende långsamma variation kallas sekulära. Men
en olägenhet utgöra de alltid, ty därigenom kan man ej en gång för alla bestämma en
orts deklination, utan man är nödsakad att då och då kontrollera värdena. På
fastlandet, där man en gång för alla kan genom astronomisk bestämning (se sid. 64) fastställa
meridianen, är det relativt lätt att observera den vinkel kompassen bildar med denna
riktning. På havet är deklinationsbestämningen något mera invecklad, men kan med
ganska stor noggrannhet utföras enligt den äldsta kända, av apotekaren Felipe Guillen
i Sevilla 1525 publicerade metoden. Vid två tillfällen på dagen, då solen har samma höjd
över horisonten, iakttages vinkeln mellan kompassnålen och skuggan från ett fint stift,
vilket placerats lodrätt mitt över magnetnålens vridningsaxel. De bägge vinklarnas
halva differens ger deklinationen.
För att underlätta sjöfarten har man försökt att medelst beräkningsformler göra det
möjligt att för sekler framåt förutbestämma olika orters deklination. En kontrollör i
engelska marinen, William Burroughs, var den förste som gjorde ett dylikt försök, men
liksom alla dylika förutberäkningar visade sig metoden högst otillförlitlig. Större värde
hade den av Burroughs i tabell gjorda sammanställningen av olika orters deklination,
ty fastän den ej kunde omspänna någon större del av jorden, blev den liksom Stevins
äldre tabell en förelöpare till senare tiders deklinationskartor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
