- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / I. Teknikens naturvetenskapliga grunder /
975

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Optiska instrument - Optiska analysinstrument

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OPTISKA INSTRUMENT. ANALYSINSTRUMENT.

975

Vad som i hög grad bidragit till att refrakto metrar fått en dylik omfattande
användning är, att man så småningom förbättrat dem därhän, att de i snabbhet överträffa andra
mätinstrument. Refraktometrar finnas av en mångfald olika konstruktioner och utgöra
mer eller mindre snillrika förbättringar av Ptolemaios’ äldsta anordning (jfr sid. 809).
Det viktigaste framsteget i denna mätningsmetod gjordes genom utnyttjandet av
totalreflexionen, och den viktigaste moderna refraktometern, Abbes refraktometer, utnyttjar
just detta fenomen till mätning av brytningsindex för vätskor.

Fig. 851 visar det yttre av Abbes refraktometer i det utomordentliga utförande,
vari den världsberömda optiska firman Adam Hilger Limited, London, numera för den
i marknaden för tekniskt-vetenskapligt bruk.
Instrumentets inre byggnad framgår av fig. 852.
Förutom ett stativ (7 och 9 i fig. 851) och en
spegel (8 i fig. 851) för inriktning av dagsljuset mot
instrumentet består det av tre huvuddelar: en tub
eller kikareanordning (F i fig. 852, 1, 2, 3 i fig.
851), vridbar medelst en arm (9 fig. 851) och
uppbärande en skala (T i fig. 852, 9 fig. 851), på
vilken vridningen avläses, samt ett på armen fäst
dubbelprisma (A B G B’ i fig. 852, 4 i fig. 851).
Instrumentet är avsett för vätskeprov och
utnyttjas på så sätt, att dubbelprismats ena hälft med
ett enkelt handgrepp tages loss och en droppe av
provvätskan placeras på detta lösa prisma, vilket
sedan åter fastsättes emot det vid stativet
kvar-sittande prismat. Vätskan kommer då att som
ett mycket tunt skikt (c:a 0.1 mm) pressas
mellan de båda prismorna. När detta dubbelprisma
betraktas genom tuben, ser man vid belysning med
homogent ljus, hurusom synfältet delas i en mörk
del, motsvarande att ljuset totalreflekteras mot
vätskeskiktet, och en ljus del, motsvarande att
lju

set tränger genom vätskeskiktet och når fram till ögat. Gränsen mellan ljus och mörker
flyttar sig vid armens vridning och inställes vid avläsning mitt för ett i okularet
befintligt hårkors. I detta läge, som fig. 852 återgiver, iakttages således infallsriktningen för
de strålar som motsvara ämnets brytningsgräns (se sid. 814), och detta läge är således
bestämt av vätskeskiktets brytningsindex och av ljusets våglängd. Skalan är direkt
graderad i brytningsindex, och man kan således omedelbart avläsa dennas värde på den
olikformigt graderade skalan. Användes
avläsningslupp (5 i fig. 851), kan man
med full noggrannhet avläsa 4
decimaler. För vetenskapligt bruk användes
stundom en likformigt graderad skala
och èn jämförelsesubstans, varigenom
man kan beräkna brytningsindex med
5 tillförlitliga decimaler. Det
homogena ljus, som behövs för avläsningen,
åstadkommes genom ett eller två inom

Fig. 852. Ljusstrålarnas gång vid Abbes refraktometer.

Fig. 851. Abbes refraktometer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:08:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/1/0987.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free