Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Optiska instrument - Linsers ljusöppning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OPTISKA INSTRUMENT. LINSERS LJUSÖPPNING.
959
övriga former av den sfäriska avvikningen. När man vill jämföra två linser, böra de
därför jämföras under sådana villkor, att bländarnas inflytande är jämförbart. Men
härvid spelar även linsens brännvidd en viss roll, ty brännvidden blir under i övrigt
lika omständigheter avgörande för bildens storlek. Avbildningsfelen förstoras
emellertid samtidigt som bilden och stå således i proportion till linsens brännvidd. Följaktligen
bör bländareöppningen mätas i bråkdelar av brännvidden. Är bländaren icke placerad
bakom linsen utan, så som fallet är vid linskombinationer, mellan de olika dellinserna,
får man tänka sig bländaren ersatt med en lika verkande s. k. utgångspupill bakom
linserna.
Den numera gängse beteckningen för bländareöppning är därför i form av ett bråk,
vars täljare är brännvidden / och vars nämnare är ett tal. Sålunda betecknar j : 4 eller
1 : 4, att den effektiva bländarens d. v. s. utgångspupillens diameter är en fjärdedel
av linsens brännvidd.
Eftersom den ljusmängd, som en bländare släpper igenom, är proportionell mot
bländarehålets yta, så är den således också proportionell mot kvadraten på bländarens
diameter eller bländareöppningen. En fotografikamera, vars bländare ställts på 12 och
vars bländareöppning således är 1: 12, släpper blott in en fjärdedel av den ljusmängd,
som insläppes med bländaren 6, d. v. s. med bländareöppningen 1: 6, och
exponerings-tiden får i förra fallet göras ungefär 4 gånger så lång som i senare fallet, för att samma
belysnings verkan skall uppnås.
Immersionssystein. Bedömningen av belysningsförhållandena vid den
mikroskopiska bilden kan ske i anslutning till det nu införda måttet på bländares öppning,
men vid mikroskopet äro förhållandena väsentligt mera komplicerade än vid
fotografikameran. Det som gör förhållandena så svårbedömda vid mikroskopet är framför allt
nödvändigheten att använda täckglas till skydd för det mikroskopiska preparatet.
Täckglaset inverkar i hög grad på strålarnas gång, så att objektivets bränn vidd måste
beräknas med hänsyn härtill, och man kan därför icke vid mätningen av mikroskopbländarens
öppningsförhållande beräkna detta i förhållande till en brännvidd, som har ett under
alla förhållanden oföränderligt mått. Härtill kommer att de strålar, som utgå från
det under täckglaset befintliga föremålet, icke alla kunna tränga ut genom detsamma
på grund av totalreflexionen.
Den italienske astronomen och optikern G. B. Amici (1786—1864) påvisade 1840,
att man kan väsentligt höja ett mikroskops ljusstyrka genom att lägga en droppe vatten
ovanpå täckglaset, så att mikroskopets objektiv just får doppa ned i denna droppe vid
tubens inställning. Dylika s. k. immersionssystem med olika vätskor kommo alltmer i
bruk, och 1878 föreslog Abbe, att som immersionsvätska borde tagas en olja med i det
närmaste samma brytningsindex som täckglaset, s. k. homogent immersionssystem.
Då endast luft finnes mellan täckglaset och objektivet, utgör detta ett s. k. torrsystem.
Immersionssystemets fördelar bero bl. a. just på dess inverkan på totalreflexionen.
Detta framgår av fig. 821, som visar, att vid ett täckglas, vars brytningsindex är 1.515,
inträffar totalreflexion för alla strålar, som träffa täckglasets yta under en större
infallsvinkel än 41°.5, medan denna s. k. brytningsgräns (se sid. 814) vid vattenimmersion
ligger vid 61°.5 och vid homogent immersionssystem vid 90°.
Men även en ändring i objektivets brännvidd blir en följd av immersionssystemet
och gör, att objektivet får föras längre bort från täckglaset än vid torrsystem.
Härigenom förbättras förhållandena något vid torrsystemen, ty objektivlinsen kan på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
