Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Ljuset - Ljusets natur - Ljusets polarisation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LJUSETS NATUR. LJUSETS POLARISATION.
879
för att åter uppnå mörker. Det ena slaget kvarts säges därför vara högervridande,
kvartsslaget kallas högerkvarts; det andra kvartsslaget, vänsterkvarts, är däremot
vänstervridande.
Specifik vridniugsförinåga. Sedermera har det visat sig, att en hel mängd fasta,
flytande och gasformiga ämnen ävensom lösningar äro optiskt aktiva, och man
kännetecknar numera ett ämnes optiska aktivitet medelst ett mått, den specifika
vridnings-förmägan, som bestämmes ur formeln
r , 100 a
Id
varvid [a] är specifika vridningsförmågan, a är den vinkel i grader, som
polarisations-planet vrides i ett skikt, vars tjocklek är l decimeter och vars täthet d antingen är
(för lösning) mätt i antal lösta gram per 100 cm3 lösning eller för annan vätska dess täthet i
förhållande till vatten av 4°.
Optisk isomeri. Icke blott kvarts utan även en del andra ämnen av bestämd kemisk
sammansättning uppträda i två olika former, en högervridande och en vänstervridande.
I kemiskt avseende kan man icke alltid särskilja dem, men denna optiska olikhet gör, att
man dock under alla omständigheter kan anse isomeri (se sid. 291) föreligga.
Eftersom ett ämnes specifika vridningsförmåga icke ändras, om det från
vätskeform övergår i gasform, har man allt skäl att antaga, att den optiska aktiviteten är
betingad av molekylens byggnad. Vid kristaller kan däremot en väsentlig olikhet i
vridningsförmågan uppstå, om kristallen smältes eller löses. Exempelvis antager specifika
vridningsförmågan hos maticokamfer följande värden
Kristallform 20° C................................................[«] = —178
Smält form 108° C.................................................[«] = — 28.45
> 135° C.............•.......................[«] = — 28.24
Löst i kloroform 15° C............................................[«] = — 28.73
Kristallformens mer än fem gånger så stora vridningsförmåga får därför anses vara av
kristallografiskt ursprung, medan den smälta och lösta formens vridningsförmåga får
anses vara av molekylärt ursprung. Icke alla kristaller ha kristallografiskt betingad
vridningsförmåga, utan de kunna uppvisa praktiskt taget samma vridningsförmåga i
såväl kristall- som smält och löst form.
Den molekylära vridningsförmågan har stor betydelse för den kemiska analysen.
Den store Pasteur framhöll redan 1860, att denna vridningsförmåga sammanhänger med
en asymmetrisk byggnad av molekylen. Sedermera har denna tanke utnyttjats och blivit
av grundläggande betydelse för stereokemien (jfr sid. 291). Enligt vad holländaren
van’t Hoff och fransmannen de Bel oberoende av varandra funno (1874), spelar en
asymmetrisk kolatom en avgörande roll vid den optiska isomerien. Det har sedermera
visat sig, att optiskt isomera fall låta sig stereo kemiskt åskådliggöras medelst en kolatom,
som vid sig bundit fyra atomer eller atomgrupper på så sätt, att de bilda de fyra hörnen
i en tetraeder, i vars medelpunkt kolatomen befinner sig. Två sådana tetraedrar kunna
antingen passas in mot varandra, liksom en högerhandske mot en högerhandske, eller
också kunna de icke förrän efter en krängning passas mot varandra, liksom en
högerhandske och en vänsterhandske. Därav följer att två isomera former kunna uppstå, en
högervridande och en vänstervridande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
