Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Kolloider och dispersa system - Fasta ämnen. Legeringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
730
VÄRMET.
kurva, angivande sambandet mellan gasens tryck, exempelvis i mm kvicksilver, och den
absorberade gasmängden i cm3. En dylik kurva, s. k. adsorptionsisoterm, för adsorption
av argon i kol återgives i fig. 634. Gasers absorption i vätskor har en viss praktisk
betydelse vid framställning av mineralvatten och läskedrycker och kännetecknas av en
rät-linig absorptionsisoterm. Isotermens rätlinighet i detta fall är ett uttryck för Henrys lag,
enligt vilken den absorberade mängden växer i proportion till trycket.
Av stor betydelse för kolloidkemien och vissa industrigrenar, såsom textil- och
färgningsindustrierna, är lösta ämnens sorption i kolloidgeleér. Även tvållösningars och
andra tvättmedels sorption och verkan som skyddskolloider är av stor praktisk betydelse.
Fasta ämnen. Legeringar.
Fasta ämnen. Från fysikalisk-kemisk ståndpunkt menar man med ett fast ämne
ett sådant som erhålles genom avkylning av en vätska på så sätt, att vid en fullt bestämd
temperatur, det fasta ämnets smältpunkt, vätskan stelnar till det fasta ämnet, samtidigt
med att en fullt bestämd värmemängd, det fasta ämnets smältvärme, avgives. Dylika
fasta ämnen visa sig alltid ha kristallbyggnad. Från mekanisk ståndpunkt menar man
däremot med ett fast ämne ett ämne som, då det utsättes för formförändring, därvid
utvecklar elastiska krafter, vilka motverka denna formförändring. Glas, lack och andra
liknande ämnen, som kallas isotropa ämnen, därför att de i motsats till kristaller eller
s. k. anisotropa ämnen förete ensartade egenskaper åt alla håll, äro vid tillräcklig
avkylning från mekanisk ståndpunkt fasta ämnen, men de äga icke någon skarpt fixerad
smältpunkt utan mjukna vid uppvärmning för att så småningom övergå i vätskeform. Från
fysikalisk-kemisk ståndpunkt räknas dylika isotropa ämnen icke till de egentligt fasta
kropparna, och de kunna icke göras till föremål för samma vetenskapliga behandling
som heterogena jämviktssystem av anisotropa ämnen.
Från molekylarteoretisk ståndpunkt befinna sig de anisotropa ämnenas molekyler
i bestämda jämviktslägen inbördes; de kunna av yttre krafter rubbas ur dessa
jämviktslägen, men då de yttre krafterna upphöra, återtaga de dessa lägen. De isotropa ämnenas
egenskaper äro däremot icke så utpräglade, och de äro i hög grad beroende av
temperaturen. Exempelvis besitta isotropa ämnen mer eller mindre plasticitet, d. v. s. de giva
efter för tryck och kunna formas mer eller mindre lätt beroende på temperaturen. Beck,
som vid relativt låg temperatur kan vara så hårt att det klingar vid slag, är vid
rumstemperatur så smidigt att man lätt formar det för hand. Ställer man en beckklump
på ett hårt, vågrätt underlag, kommer becket att långsamt sj unka och breda ut sig
ungefär så som en vätska skulle göra, ehuru mycket långsammare än denna. Glas har liknande
egenskaper, ehuru temperaturen bör vara väsentligt högre för att de klart skola komma
till synes, men vid glasblåsning utnyttjas de just till formning av glasföremål.
Fasta ämnens tillståndsförändringar ha under de sista decennierna framgångsrikt
gjorts till föremål för ingående teoretiska studier i anslutning till den uppfattning man
inom elektricitetsläran och optiken lyckats bilda sig om atomernas byggnad och deras
svängningsegenskaper. Härvid har man dels sökt beräkna storleken av den mekaniska
kraft, kohesionen, som håller molekylerna på deras bestämda inbördes platser, dels sökt
bestämma det inflytande en deformation har på atomernas svängningsegenskaper och dels
slutligen sökt samband mellan ämnenas elastiska och värmeegenskaper. På grund av dessa
frågors invecklade och starkt matematiskt betonade natur nödgas vi här förbigå dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
