Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Kolloider och dispersa system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIANS TILLSTÅNDSFÖRÄNDRINGAR. KOLLOIDER OCH DISPERSA SYSTEM. 729
Med en skyddskolloids guldtal menas det antal milligram av densamma som nätt
och jämnt behöver tillsättas 10 cm3 högröd guldlösning för att förhindra dess färgom slag
vid tillsats av 1 cm3 10 % koksaltlösning.
Uti följande tablå angivas de viktigaste skyddskolloidernas guldtal:
Kolloid Guldtal
Gelatin och lim.......................................... 0.005—0.01
Kasein...................................................0.01
Husbloss.................................................0.01 —0.02
Gummi arabicum...........................................0.15 —0.4
Natriumoleat ............................................0.4 •—1.0
Dragant..................................................c:a 2
Dextrin..................................................6—20
Potatisstärkelse.........................................c:a 25.
Fig. 634. Kols adsorption av argon. Efter Zsigmondy.
Adsorption och absorption. Porösa kroppar, såsom djurkol, träkol, sjöskum,
platinasvamp o. dyl., kunna i sig själva upptaga avsevärda gasmängder och andra finfördelade
ämnen. Om gasen härvid tränger in i den porösa kroppens inre, säger man att absorption
föreligger, men om gasen huvudsakligen häftar vid kroppens yta kallas fenomenet
adsorption. Det ligger i sakens
natur att det är svårt att
draga en bestämd gräns mellan
dessa två fenomen, ty de följas
ofta åt, även om det ena av
dem på ett alldeles tydligt sätt
överväger. I tvivelaktiga fall
talar man stundom om sorption
för att icke behöva taga
ståndpunkt till frågan om det är
ab-eller adsorption. * 1
Djurkols stora förmåga att
upptaga färgämnen,
metallsal-ter o. dyl. har kommit till stor
praktisk användning inom olika
industrier. Sålunda användes
det vid sockertillverkning för
att avfärga och rena sockerlösning, vid alkoholtillverkning för att borttaga finkel.
Dessutom användes träkol för att befria gaser, luft och dylikt från illaluktande
inblandningar.
Platinasvampens adsorptionsförmåga, särskilt för syrgas, är synnerligen påfallande;
en del platinasvamp kan i sig upptaga hundratals delar syrgas.
Aven massiva metaller upptagå gaser; detta slags sorption kallas vanligen ocklusion.
Särskilt intressant är vätgasens ocklusion av palladium och som är så stor att en
palla-diumtråd upptager mer än tusen gånger sin egen volym vätgas, varvid tråden förlänges
c:a 1.6 % och dess egen volym ökas 10 %. Vätgasen är härvid så starkt förtätad, att
dess tryck sannolikt måste vara c:a 10 000 atm och dess täthet c:a 1.7.
Sorptionen avtager avsevärt med växande temperatur. Vid en given temperatur
beror gassorptionen i hög grad av trycket, och man brukar känneteckna förloppet med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
