Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Gasers tillståndsförändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIANS TILLSTÅNDSFÖRÄNDRINGAR. GASERS TILLSTÅNDSFÖRÄNDRINGAR. 693
molekyl eller Mol, så blir enligt Avogadros lag högra uttrycket i ovanstående formel
en för alla gaser gemensam konstant, den s. k. gaskonstanten, vilken internationellt
betecknas R, så att gasernas allmänna tillståndslag för en grammolekyl gas kan skrivas
pv = RT.
Vid volym mätt i liter och tryck mätt i kg pr m2 blir gaskonstanten per
grammolekyl
R = 848.
Mäter man gasmängden i gram, trycket i atmosfärer och volymen i liter och är
gasens vikt m gram och dess molekylarvikt M så gäller
pv = 0.08205 — T.
Gasers förtätning1 till vätska. Ända fram till början av 1800-talet ansåg man en
väsentlig olikhet råda mellan ångor och gaser. Ångorna kunde genom avkylning
förtätas till vätskor, medan gaserna ansågos omöjliga att förvandla till vätska.
Emeller
Fig. 611. Cagniard de la Toars apparat
för bestämning av tryck och temperatur
vid vätskors fullständiga övergång till
gas.
Fig. 612. Alstring och förtätning av
cyangas genom samtidig upphettning
(vid a) och avkylning (vid b) av ett
tillslutet glasrör.
tid började man så småningom ana, att denna väsensskillnad mellan ångor och gaser
endast var skenbar och beroende på tryck och temperaturförhållanden.
Att tryckförhållandena vid en vätskas övergång till ångform kunna vara ganska
märkliga iakttog den franske fysikern Cagniard de la Tour, då han 1822 företog sig att
i hermetiskt slutna rör genom upphettning överföra en del vätskor i ångform. Uti ett
omböjt glasrör inneslöt la Tour vätskan, varvid (vid b i fig. 611) en del luft fanns
avspärrad medelst en mellan luften och vätskan befintlig kvicksilverdroppe och tjänade som
manometer på så sätt att trycket enligt Boyles lag kunde beräknas ur luftens volym.
Genom upphettning sökte la Tour förvandla olika vätskor till gas, och han kunde därvid
konstatera att gastrycket stundom var synnerligen högt. Eter försvann vid 38 atm. och
160° C, alkohol vid 119 atm. och 207° C. Vatten försvann vid zinks smältpunkt (419° C),
la Tour utvecklade även gas inuti hermetiskt slutna rör och förtätade den genom
avkylning. Exempelvis inneslöt han cyankvicksilver i ena ändan av ett slutet rör (a i fig.
612) och upphettade det, så att cyangas utvecklades; genom att avkyla den andra ändan
(b i fig. 612) i vatten erhöll han gasen kondenserad i vätskeform.
Året därpå, 1823, lyckades Faraday genom enbar sammanpressning av klorgas
förvandla denna gas till vätska, och ett par år senare lyckades fransmännen Thilorier
och Natterer, vilka i större skala återupptagit la To urs försök, likaledes förtäta kolsyran
till vätska, ja under sina mätningar av kolsyre vätskans utvidgningskoefficient, som är
betydligt större än gasens, lyckades de av vätskan framställa kolsyresnö, kolsyra i fast form.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
