Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Värmet - Materians tillståndsförändringar genom värmebehandling - Gasers tillståndsförändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
692
VÄRMET.
glas till gasbehållare och termometrar, så att ingen ojämnhet i glasets utvidgning skulle
verka störande. Fig. 610 visar Regnaults apparat, vilken principiellt överensstämmer
med Rudbergs. Gasbehållaren A synes i figuren insatt i ett ångbad av samma
konstruktion som det man använder vid bestämning av termometerns kokpunkt. Trycket mätes
i en barometerliknande manometer, och gasvolymen regleras genom kvicksilvrets
avtappning genom kranen K. Regnaults mätningar bekräftade Rudbergs resultat. Gasernas
utvidgningskoefficient visade sig vara 0.00366 eller
Absoluta nollpunkten. Redan genom införandet av lufttermometern hade
Amon-tons (se sid. 599) visat, att luftens tryckökning stod i en bestämd proportion till
temperaturökningen, så att trycket kunde tagas som mått på temperaturen. Amontons
tänkte sig i samband härmed, att man genom att avkyla luften tillräckligt skulle
kunna uppnå en så låg temperatur, att gasens tryck skulle försvinna. Han säger bl. a.
»därav framgår att den yttersta köldpunkten hos denna termometer vore den, vid
vilken luften icke har att uppbära något tryck, och detta skulle vara en betydligt lägre
köldgrad än vad vi hålla för mycket kallt».
Denna Amontons yttersta köldpunkt kallades sedermera temperaturskalans
absoluta nollpunkt, och flera forskare sökte bestämma densamma. Ett av de äldsta försöken
att bestämma densamma härrör från den förut omnämnde (sid. 652) engelske läkaren
Crawford, vilken i sina »Försök och observationer rörande kroppsvärmen» uppskattar
den absoluta nollpunkten till att ligga vid —1 532° F eller —833° C. Dalton försökte
i sin nyss (sid. 690) omnämnda avhandling beräkna absoluta nollpunkten ur
föreställningen om en verkningssfär för molekylernas repulsionskrafter och kom till —1 547°
F, således ganska nära Crawfords värde.
Gör man en kombination av Boyles lag pv=p()v0 rörande sambandet mellan tryck
p och volym v vid en viss temperatur och deras värden p0 och v0 vid vattnets fryspunkt
samt Gay-Lussacs lag som, om t betecknar temperaturen i °C, kan skrivas v = /1 + |
eller v = (*+273), så erhålles
pv = povo
* + 273
“273^ ’
visande att trycket blir noll vid temperaturen t = —273° C. Enligt moderna
bestämningar är värdet t = — 273.2° C, men ofta använder man värdet — 273° som allmänt
vedertagen absolut nollpunkt.
Räknar man temperaturen från denna nollpunkt, erhålles den s. k. absoluta
temperaturen, allmänt betecknad med T. Mellan absoluta temperaturen T och Celsiustemperaturen
t råder sambandet
T = t + 273.
Gaskonstanten. Inför man absoluta temperaturerna T = t -f- 273 och To = 273
uti föregående paragrafs formel, erhålles det viktiga samband mellan gasens tryck,
volym och temperatur, som går under benämningen gasernas allmänna tillståndslag
pv = PoVc
T To
och som gäller för en och samma gasmassa. Utväljer man den gasmängd, vars vikt i
gram är lika med gasens molekylvikt, således den mängd av gasen som kallas en
gram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
