Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kraften - Kraftens förskjutande verkan - Tyngdens kraftverkan - Problemet om kroppars jämvikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRAFTENS FÖRSKJUTANDE VERKAN. PROBLEMET OM KROPPARS JÄMVIKT. 311
tendens att röra sig mot medelpunkten. Därför måste jorden flytta sig från en godtycklig
punkt mot centrum, både som helhet och styckevis, hon rör sig ända tills hon omsluter
centrum på ett likformigt sätt, så att de olika delarnas rörelsetendenser motväga varandra.»
Denna den äldsta av alla gravitationsteorier (av lat. gravis, tyngd) bygger således
på en föreställning om att läget av en kropps medelpunkt i förhållande till universums
medelpunkt är utslagsgivande för tyngdens verkan. Världscentrum är
samtidigt.gra-vitationscentrum, dit söker sig varje graviterande, d. v. s. tung, massas medelpunkt,
Begreppet medelpunkt hade dock icke hos Aristoteles fått en klart utarbetad precisering,
och det blev därför först under medeltiden som denna gravitationsteori närmare
utarbetades av Aristoteles’ olika kommentatorer.
Framför andra kom den under 1300-talet vid Parisuniversitetet verksamme Albert
Saxonius att inlägga en stor förtjänst i denna läras noggranna utarbetning. Uti en
större kommentar till Aristoteles’ »Himmelen» och »Fysik» finnas dessa undersökningar
bevarade dels i form av en i Paris förvarad manuskriptkopia daterad 1378 och dels i
form av en mängd under renässansen tryckta upplagor.
Redan under 1200-talet hade anhängarna av Aristoteles’ åsikt börjat plågas av
medvetandet om att vattnet och jorden äro rätt ojämnt fördelade på jordens yta. Vore
Aristoteles’ gravitationsteori riktig, borde ju all jorden bilda en jämn sfär omsluten av ett
lager av vatten, och människorna skulle knappast äga tillfälle att grubbla över tyngdens
väsen. Emellertid skjuta kontinenterna upp ur vattnet och vittna om »jordmaterians»
osymmetriska fördelning; hur går det då med läget av jordens medelpunkt?
Albert Saxonius löser på ett genialiskt sätt svårigheten med följande ord: »Det
finns två punkter, som kunna benämnas en kropps medelpunkt, nämligen den
geometriska medelpunkten och tyngdpunkten. Ty uti en kropp, där tyngden icke är
likformigt fördelad, är tyngdpunkten icke den geometriska medelpunkten, medan däremot
i en kropp med likformig tyngd den geometriska medelpunkten och tyngdpunkten väl
kunna sammanfalla.»
»Ett annat särskiljande», säger Saxonius vidare, »är detta: när man säger att en
kropp befinner sig i världens centrum kan detta förstås på två sätt; på det första sättet
menar man att dess geometriska medelpunkt är i världens centrum, på det andra
sättet att dess tyngdpunkt är i världens centrum.»
»Men jag antager att jorden icke har en jämn tyngdfördelning . . . Då kan man draga
denna första slutsats: Det är icke jordens geometriska medelpunkt som är världens
centrum . . . Därefter denna andra slutsats: det är jordens tyngdpunkt som är i världens
centrum; och det bevisar man: Alla jordens delar röra sig mot centrum av deras tyngd.»
Därmed var svårigheten löst; jorden kunde mycket väl vara osymmetriskt fördelad och
ge plats för haven, ja, Albert Saxonius kunde på denna grundval ge skäl för den tidens
geografiska åsikt, enligt vilken jordens ena halva var land och den andra hav.
Tyngdpunkten gav nyckeln till tyngdens, gravitationens, gåta — ända tills man på
1600-talet kom att tänka på att någon tyngdpunkt strängt taget icke existerar. Och då var
mänskligheten mogen för nya gravitationsteorier, ägande betydligt större sanningshalt
(se sid. 424).
Problemet om kroppars jämvikt.
Torricellis jämviktsprincip. Den aristotelianska gravitationsteorien sådan den av
Albert Saxonius utformats har icke blott haft en övergående betydelse för vetenskapens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
