Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Kraften - Kraftens förskjutande verkan - Kraften som vektor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
KRAFTEN.
Sedan mänskligheten, som redan på ett tidigt kulturstadium använt den spända
bågens elastiska krafter till att med pilbågar och armborst slunga projektiler mot en
avlägsen fiende, även börjat konstruera kastmaskiner för att med dem slunga tunga stenar
mot fienders byggnader, sattes ännu större krav på byggmästarens kännedom om
tyngdens och materialsammanhållningens egenskaper. Ja, när elastiska tryckkrafter från
exploderande krutblandningar kommo till användning vid projektilernas utslungande,
blev tiden mogen för ett avgörande inträngande i tyngdens väsen.
Det moderna kraftbegreppet. Redan Aristoteles hade knippat samman
kraftbegreppet med föreställningen om en rörelse (se sid. 406). Kraften är ju det som övervinner
motstånd, vare sig det är den vilande kroppens tyngd eller det nedrullande klippblockets
hotande massa. Men är det så, att motståndet övervinnes och giver efter, så nödgas vi
till föreställningen om kraften knyta föreställningen om något som försättes i
rörelse eller något som hejdas i sin rörelse. Denna föreställning
leder till följande i våra dagar ofta använda definition på kraft: Kraft är det som ändrar
materians rörelsetillstånd.
Denna definition är dock synnerligen svävande och kan i denna formulering icke
anses tillfredsställa en sträng fordran på klara begrepp. Den vilar nämligen på en
underförstådd insikt om, vad en ändring i ett rörelsetillstånd är, men denna insikt är nog i
allmänhet ganska dunkel. Redan frågan om, vad ett oföränderligt rörelsetillstånd är, kan
vara rätt så vansklig att besvara och än vanskligare är det att klart karakterisera
ändringar hos ett rörelsetillstånd. Det är emellertid som vi längre fram skola se just genom
en fördjupad insikt om rörelsens väsen man kommit till en någorlunda klar uppfattning
om kraftens art och som man lärt sig att i siffror behärska den. Emellertid rådde ända
in på 1600-talet stor osäkerhet om vad som skulle innefattas i kraftens begrepp och
härtill bidrog icke minst den mängd olika termer som användes till beteckning av
kraftens verkan.
När vi uti det följande gå att i viss mån uppklara kraftens begrepp är det således
icke genom att knyta detta samman med något ingående studium av rörelsen. Krafters
egenskaper och verkningar ha av människan långt tidigare studerats i annat sammanhang,
nämligen inom byggnadskonsten, där man riktat sin uppmärksamhet mot förhindrandet
av rörelse, mot frågan om åstadkommande av jämvikt. Och att människan på den vägen
kommit långt i insikten om kraftens egenskaper, därom vittnar byggnadskonstens
utvecklingshistoria. Egypternas pyramider, babyloniernas valvkonstruktioner, romarnas
basilikor och gotikens katedraler visa, att långt innan människan på spekulativ väg
sökt komma underfund med kraftens egenskaper, hade det praktiska livets män kommit
till en så pass djup insikt om egenskaperna hos tyngden och hos kroppars tryck och
mot-tryck, att de kunde lösa hart när fantastiskt svåra jämviktsuppgifter.
Uti det föregående ha vi som exempel på krafter anfört tyngden, tryck och
mot-tryck, kohesionen, hårrörskraften, friktionskraften och elektriska krafter. Alla dessa
krafter kunna numera mätas och till sin verkan numeriskt angivas med siffror, de äro
alla speciella fall av den mekaniska kraften, vars förnämsta kännetecken vi i det följande
närmare skola studera. Den mekaniska kraften är det enda slags krafter man inom de
exakta naturvetenskaperna sysslar med. I dagligt tal och även i en del uti det svenska
språket använda ålderdomliga vetenskapliga termer kvarlever dock ordet kraft till
att beteckna något helt annat än detta kraftbegrepp. Blixten, elden, elektriciteten
och magnetismen kallades förr i världen naturkrafter; numera säger man i stället att de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
