Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materians atomistiska byggnad - Atomernas vikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
MATERIAN.
Atomernas vikter.
Dalton väger atomerna. Den som först av alla insåg vilken oerhört genomgripande
betydelse de konstanta viktsproportionerna ägde för uppfattningen av materians
ato-mistiska byggnad var den engelske kemisten John Dalton (1766—1844). Redan år
1803 lät han sin samtid få en aning härom, i det han då uti en avhandling av helt annat
innehåll mera i förbigående framlade den första atomviktstabellen eller som han kallade
den:
Förhållandet mellan vikterna för de minsta smådelarna hos gasformiga och andra kroppar.
Vätgas.................................1
Kvävgas.................................4.2
Kol ....................................4.3
Ammoniak ...............................5.2
Syrgas..................................5.5
Vatten..................................6.5
Fosfor..................................7.2
Fosforväte..............................8.2
Salpetergas.............................9.3
Eter....................................9.6
Koloxidgas.................... 9.8
Kvävoxid......................13.7
Svavel........................14.4
Salpetersyra..................15.2
Svavelväte.................. 15.4
Kolsyra.......................15.3
Alkohol.......................15.1
Svavelsyrlighet...............19.9
Svavelsyra....................25.4
Sumpgas...................... 6.3
De grundtankar som väglett honom vid denna tabells uppgörande gav sig Dalton
god tid att utarbeta, och först under åren 1808—1827 publicerade han dem i sitt
huvudarbete A New System of Chemical Philosophy (Ett nytt kemiskt-filosofiskt system).
Först och främst tänker Dalton sig att ett homogent materials minsta
smådelar äro alla fullständigt lika till vikt, form m. m.
Vidare utgår han ifrån att atomerna icke kunna nyskapas och icke heller förintas,
utan det enda man genom kemisk syntes och analys kan uppnå är att skilja eller förena
atomerna i olika kombinationer. Som sitt verks huvuduppgift ställer han:
»Bestämningen av de relativa vikterna för de minsta smådelarna både till enkla och
sammansatta ämnen, påvisandet av det antal enkla elementaratomer, vilka bilda en
sammansatt atom, och det antal enklare sammansatta atomer, vilka ingå i en mera komplicerad
atoms byggnad.»
Denna uppgift löste Dalton också på ett tillfredsställande sätt. Låt oss med Dalton
beteckna de olika grundämnenas atomer med teckenförsedda cirklar och samtidigt vid
sidan av Daltons beteckningar införa de av nutida kemister använda bokstäverna,
varvid man, i st. f. att upprepa en bokstav ett visst antal gånger, sätter detta antal i siffror
vid bokstavens högra underkant. Då komma dessa bägge rader:
Några atomer i
Daltons tecken:
Atomer i modern
beteckning:
att föreställa olika slags grundämnens atomer, varje atom utrustad med en bestämd
vikt. Denna vikt i och för sig, dess s. k. absoluta värde, kunna vi ju icke komma åt, om
vi icke äro i stånd att räkna atomerna, men deras inbördes viktsförhållanden böra däremot
H N C O S P Cu Fe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
