Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materian som rumfyllande ämne - Fasta kroppars elasticitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
MATERIAN.
Diamanten är det hårdaste ämnet och repas ej av något annat; vid dess slipning får
den nötas mot sitt eget pulver. Däremot repar diamanten alla andra ämnen och står
därför som en yttergräns. Talken är likaså bland mineral det minst hårda ämnet;
däremot finnas icke-mineraliska ämnen, som ha mindre hårdhet, exempelvis vax. För
mineralundersökning är talk däremot lämplig som undre hårdhetsgräns. Varje
mineralämne kan inordnas mellan två ämnen i skalan, ty varje ämne i skalan repar det
föregående och repas av det efterföljande. Man ser stundom hårdheten efter denna skala
angiven med decimaler, men dylik värdering saknar fast grund.
Brinells hårdhetsprov. En för prövning av metallers, framför allt järns och ståls,
hårdhet utomordentligt betydelsefull hårdhetsskala har utförts av den svenske
me-tallurgen J. A. Brinell (1849—1925), och denna hårdhetsskala har vunnit
internationell tillslutning. Prövningen tillgår så, att provmaterialet slipas så att det får en plan
yta; mot denna plana yta pressas en liten stålkula (vanligen ägande en diameter om
10 mm) med en bestämd kraft (vanligen vid järn och stål 3 000 kg, vid andra metaller
användas andra tryck). Därvid lämnar kulan ett bestående runt märke efter sin
in-trängning och detta märkes tvärsnitt uppmätes. Belastningens storlek i kg divideras
med intryckets area i mm2 och tages som mått på hårdheten, så att det slutliga
trycket mätt i hundratals atmosfärer sättes lika med
hårdhetsgraden.
För att det Brinellska kulprovet skall vara fullt tillförlitligt, måste man icke blott en
gång för alla fastslå storleken på kulan och på den kraft, varmed kulan i viss materialtyp
inpressas, utan det sätt varpå inpressningen sker måste även noga avpassas. Låter man
belastningen hastigt eller långsamt växa från 0 till 3 000 kg kan intryckets area bliva
avsevärt olika. Fördenskull användes oftast en av Brinell konstruerad och av A.-B.
Alpha förfärdigad kulprovningsapparat, där trycket på ett lagbundet sätt växer från
0 till 3 000 kg under loppet av 30 sek. för att därefter automatiskt avkopplas.
Den Brinellska hårdhetsgraden kan icke ännu sägas tillfredsställa allmänt
vetenskapliga anspråk, enär man ännu icke med hänsyn till provkulans art och belastningens
storlek systematiskt undersökt hur detta mått kan utsträckas till att omfatta alla ämnen
i en sammanhängande hårdhetsskala, men dess praktiska betydelse i
metallmaterialprovningens tjänst har varit så mycket större.
Ett förhållande som särskilt är förtjänt av uppmärksamhet är att det Brinellska
hårdhetstalet, som ju är ett tryckmått, intimt sammanhänger med ett annat tryckmått,
nämligen den praktiskt så betydelsefulla brottgränsen. Detta är ju ingenting i och för
sig så förvånande, ty en bestående inträngning kan ju först inträffa sedan
elasticitets-gränsen överskridits och ett partiellt brott av själva den plana ytan ägt rum. Men däremot
är det synnerligen intressant att veta, att det synes som om man med rätt god
överensstämmelse kan anse, att den Brinellska hårdhetsgraden för ett ämne
angiver det tredubbla värdet av ämnets brottgräns mätt
i hundratals atmosfärer. Detta förhållande synes giva vid handen att det
Brinellska kulprovet även uppfyller teoretiskt betydelsefulla krav.
En kropps hårdhet är icke en absolut bestämd egenskap. Även om man bortser
irån temperaturens inflytande, varom uppmjukad vax och klingande stycken av frusen
guttaperka tydligt vittna, återstå en del andra faktorer, som ännu icke gjorts till
föremål för systematiskt studium. Ett relativt mjukt material underkastat stark spänning
kan förvandlas till ett relativt hårt sådant. Exempelvis kan man skära pansarplåt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
