Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Materian - Materians former och förvandlingar - Kemien som praktisk vetenskap under antiken och medeltiden - Grunden lägges till den moderna kemiska vetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MATERIANS FÖRVANDLINGAR. DEN MODERNA KEMISKA VETENSKAPEN. 187
den i våra dagar till konstgjort mineralvatten så allmänt använda gasen kolsyra föremål
för hans undersökningar. Van Helmont visste, att denna gas utgjorde de kokande
bubblor, som bildas, när man slår en syra på
kalksten eller pottaska; likaså visste han, att
de naturliga mineralvattnen innehålla denna
gas, ävensom att den bildas vid jäsning.
Vätgas och gruvgas, vilka i motsats till den
kvävande kolsyran bägge äro antändbara
gaser och närbesläktade med vår tids
lys-gas, voro även kända av van Helmont,
men tyvärr saknade han möjligheter att på
ett effektivt sätt uppsamla och skilja de
olika gaserna åt. Det blev därför svensken
Scheele, som långt senare genom en rad lika
enkla som sinnrika anordningar kom att
fullfölja dessa van Helmonts upptäckter.
En annan kemist bland Paracelsii
efterföljare, som här förtjänar omnämnas, var
Taschenius, vilken, född i Westfalen under
senare hälften av 1600-talet, var verksam
som läkare i Venedig. Det är genom
Taschenius den nutida betydelsen av ordet salt
fastslagits. Förut menade man därmed
vanligen en i vatten lösbar substans, vilken
tålde stark upphettning utan att förändras
(eldbeständig). Taschenius som i likhet med
van Helmont uti materians förvandlingar
såg olika kombinationer eller föreningar av de i sig själv oföränderliga substanserna
kännetecknade ett salt såsom en förening mellan en syra och ett alkali.
Grunden lägges till den moderna kemiska vetenskapen.
Boyles grundläggande arbeten. Först med engelsmannen Robert Boyle (1627—
1691) kan man säga, att utforskandet av materian, dess egenskaper och
förvandlingar’blev uppfattat som en verkligt självständig vetenskap, ehuru Boyles samtid
ingalunda var benägen att erkänna honom som någon föregångsman. Denna rent
vetenskapliga kemis program skisserade Boyle uti en förberedande inledning till sitt huvudverk
med följande ord: »Hittills ha kemisterna låtit sig ledas av trånga grundsatser, vilka
gjort högre synpunkter onödiga. De sågo sin uppgift i att bereda läkemedel och i
extrak-tion och förvandling av metallerna. Jag har försökt att behandla kemien utifrån helt
andra synpunkter, icke så som en läkare eller en alkemist skulle gjort det, utan som en
filosof. Jag har här uppgjort en plan till en kemisk filosofi, vilken, som jag hoppas, genom
mina försök och iakttagelser kommer att göras fullständigare. Om den sanna
vetenskapens framsteg låge människorna mer om hjärtat än deras egna intressen, så skulle
man lätt kunna påvisa för dem, att de skulle kunna göra världen den största tjänst,
om de insatte all sin kraft på att anställa försök, samla iakttagelser och underlåta att
Fig. 137. Samtida flygskrift med porträtt av
Paracelsus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
