Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Tiden - Tidräkning - Kalenderproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDRÄKNING. KALENDERPROBLEM.
17
Den arabiska månkalendern, H e d j r a, bygger på en betydligt noggrannare
koin-cidens än den nyss anförda. Precis 10 631 dagar efter en nytändning inträffar nämligen
ånyo en nytändning vid nästan exakt samma tid på dygnet som den förra,
och detta faktum ligger till grund för Hedjra. Genom att anordna en följd av 360 månader
(d. v. s. 30 månår), omfattande 169 månader å 29 dagar och 191 månader å 30 dagar,
uppnår man just 10 631 dagar, ty 169 • 29 = 4 901 och 191 • 30 = 5 730, och dessa ge 4 901
+ 5 730 = 10 631. Dessa månader äro grupperade med den 16 juli 622 e. Kr. som
utgångspunkt eller epok på ett sådant sätt, att varje udda månad har 30 och varje jämn 29
dagar. På detta sätt skulle man under 30 månår få 180 månader av vardera slaget, d. v. s.
av dem med 29 dagar 11 för många och av dem med 30 dagar 11 för få; detta undgås
genom att 11 gånger under loppet av 30 år förvandla årets sista månad genom tillskott av
en skottdag från att omfatta 29 dagar till att omfatta 30 dagar.
Förbättringar av solkalendern. Även solkalendern, vilken konsekvent tillämpades
av egyptierna tusentals år före vår tidräknings epok, har på ett motsvarande sätt
förbättrats. De 5 dagar, Thot vann av mångudinnan (se sid. 8), erhöllos säkerligen genom
koincidensmetoden; prästerna sågo att Sothis (Sirius) under årens lopp så småningom
upphörde att vara morgonstjärna på den utsatta dagen. Efter en cykel av 72 år inträffade
dock en ny koincidens, Sothis var åter morgonstjärnan, och året hade visat sig 360/72 =
5 dygn för kort. Måhända var det tredjedelen av denna till 75 i stället för 72 år
bestämda cykel, som utgjorde deras hittills oförklarade Apiscylcél-, var och en av de tre
högsta gudarna representerades måhända inom 75-årscyckeln av en Apisoxe, vilken enligt
vad man har sig bekant aldrig tilläts leva mer än 25 år.
Även sedan året korrigerats till 365 dagar, uppträdde så småningom en bristande
överensstämmelse mellan Sirius’ verkliga ställning och den beräknade. Så småningom
avlägsnade sig Sirius mer och mer från solen på den nyårsdag, som betecknade dess
ställning som morgonstjärna, och likaså försköts Nilens översvämning i förhållande till den i
almanackan utsatta dagen. Men genom en förundransvärd rad av från århundrade till
århundrade bevarade iakttagelser upptäckte egyptierna, att en ny koincidens inträffade
efter en cykel av icke mindre än 1 460 år, den berömda Sothiscykeln. Detta visar att
året fortfarande var för kort, nämligen 360/1460, d. v. s. i det närmaste x/4 dag. Utan
att försöka vidtaga någon korrektion med anledning av denna fjärdedels dag bibehöllo
egyptierna dock i årtusenden sin 365-dagars almanacka och läto i stället med avsikt
tidpunkten för Nilens översvämning under 1 460 år vandra runt en omgång bland årets
olika dagar.
Först så pass sent som år 238 f. Kr. genomförde egyptierna dock den korrektion av
årets längd, som genom Sothiscykeln nästan omedelbart var given. Denna reform varade
blott några årtionden och den bortglömdes sedermera fullständigt, ända tills man år 1866
upptäckte det viktiga dokument, vari reformen av egyptiska prästerskapet föreskrevs.
Dokumentet är daterat Kanopos den 19 Tybi, nionde året av Ptolemaios III:s regering,
d. v. s. 7 mars 238 f. Kr. I detta edikt föreskrives, att vart fjärde år en extra festdag
skall läggas in efter de 5 förut införda sista dagarna av året, så att denna nya dag således
vart fjärde år utgör årets sista dag. Som skäl anföres detta: »för att även årstiderna
hädanefter skola göra sin plikt gentemot den nuvarande världsordningen, så att det
icke må förekomma att offentliga fester, som skola föras om vintern, ibland bli firade
om sommaren på grund av att Stjärnan går en dag vidare vart fjärde år».
Denna högst förträffliga solkalender tillämpades dock, som sagt, icke mer än en
2—250164. Uppfinningarnas bok. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
