- Project Runeberg -  Unorsk og norsk, eller Fremmedords avløsning /
842

(1881) [MARC] Author: Knud Knudsen - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tidehverv ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tidehverv — Tidsforhold.
842
»Til den tid og time». »Når timen
Hsem». «Timen var ikkje komen». Jfr.
an’-time (ånne-tid), så-time, 0 : ©aatib.
*Otte-mål, -mund, Tid til at staa op.
Jfr. otte-tu^i, o: forn staar tidlig op.
»I det målet». Jfr. *år-, *dagverd
(dågur, o, m.), *ris-, *somar-mål ; *fiske-,
*mat-, mjælte- ( Malketid"), opsta’-mund.
Jfr. Tidspunkt. (Tidsrum), skjej’, n.,
tal, n., visær med »på». »^la morgon-,
på kvælds-talet ; *på haust-, somar-,
vår-t.; på femtan-, sekstan-t.«, o : ibe Aar,
som begynder med 15, med 16, 3-. 1500
og nogle osv. Se Stund. Tid, lang,
en, e^t bel, i (B. B.), længse, f., længd,
f., æve, f. (n.). »Det vart’ ikkje nåkor
længd», det blev ikke lcenge. «vet vart’
ikkje nakor lang æve», o : bet Vårede ikke
meget længe. Mk. ævelængd, f., ftor
Langvarighed, EndelMhed, Evighed. Jfr.
Langvarighed, Vedvarende. Tider, be
fjerneste ( iscer om be celdste T."), ævord
(f. ?), ævordom, m., -døme, n. *Frå
ævor’ å til doms, o-. fra Dbtøab til Ende,
fra de ftrste T. til be ftbfte". Jfr. *frå
ævor(d)sleg tid, fra be celdste T. Xib
paa Dagen, timetal, n. Tidens Lpb,
liding, f., lidelse, n. Beleilig Tid, *tid.
»D’er god t. ændå*. Übeleilig Xib,
utid, l. Paa hpi T., *på tid (»d’er
på t.»); (i rette T.), *i tidom, *i tide;
(til den rette T.), *te’ tiar. For en kort
T., *føre dæ snaraste; (i en lcengere T.),
*i lang-vægen(e). Med £ibett (efter
haanden), *med tidi, mæ’ tidenne. For
drive Tiden, *drive ti’a, *mase. Give
sig Tid, *give seg ti’a. Give Tid (fare
fagte), terme, y (-de); gl. n. fyrma,
staane. Have god T. (Tiden for fig),
*ha’ ti’a, ha tiene. Komme i Tide (be
tids), *nåti’a. Passe, iagttage bestemt
T., *mun6e(ar); (passe paa T», stunde,
vente efter noget), ©kte (øjkte, ykte), ar,
*munde. Spilde T. lnFle), tvagle(ar),
tvasle(ar); (med noget), vale, ar (jfr. ©j?le);
(med «unyttig Strceben"), tvådde, ar (dv.
*tvad’, Tidsspilde); (med übetydelige Ting),
tøve (-de), *tufse (jfr. Forftg). »Mehave
t»vt med det iWn^e». Jfr. Tidsspilde.
Der var ingen T. at [pilbe, *det vart på
høg t. Scette sig tilbage i T., tænkje
seg *at’-i værdi. (Tilbringe el. fordrive
T.), trøje (-dde) tidi (trø ti’a, t. av t.),
trøjte tidi. Jfr. gl. n. freyja; sv. * tro,
troj. Punktlig med Henf. t. Tid og
Klokkestcrt, *time-st©; (som spilder T.
med unyttige Sysler), *tavsam.
Tidehverv (Tidspunkt, Epoche; egentl.
Omstiftning af Tider"), *ti6, tidskifte,
n. Jfr. sv. tidehvarf, l>: «tidsrum». Jfr.
Tidsftunkt.
Tidende, ti(d)end, f., *spurnad, «spurlag,
fretnad, m. (ee), nyt. Jfr. EfterretMNg.
Gloedelig T., *god tidend; (ond T.),
il-3X^n(e), f. Faa T. OM, frette(ee).
Hsre (fra, om), sverge, *højre, *frette,
*sp«rje (nyt), højre og sperje, sp.
til nåkot. Flittig til at spprge om
T., *lretten, »lretsain. Der blev ikke
Mangel paa T., *der vart’ ikkje vete
fåt’(i). Jfr. ©fterretning ; 3i^§gjerr.
Tid(e)vande, et, ( Forandring af Bandets
HKde ved Ebbe og Flod"), sj»an, n.
Mk. *flod-tid, -mund, n., flod og fjøre, f.
£iblang, en, *ejt ta’k, *ej stund, ej ri(d),
e^t del(i’), ejn ryk, m. *»Ejt hejlt tak».
*»Ejt takje’». **Tak å anna’». Tfr.
Stund, Tidsrum, Tid.
Tidlig (Adj.), *ti(d)leg, *tidig (jfr. Morgen
stund); *snim’ ( iscrr 1. om Jord, som
gror t."; 2. om en Ko, som er t. drceg
tig el. kalver t. paa Vinteren"). Xib
ligere, -gft (Lov, Forfatter), *gamal,
ældre? (d. *gamle, ældre lov), førre(y);
*forne (om oldtiden), *føre-faren, først(y).
Tidlig (aarle), *i tidom, i tidi. »*Dej
var ute i t. « Nleften for t., *i tidlegaste
lag. T. paa Fcerde (om Morgenen),
*tidig, *gri(d)og, o: flittig, tratol, ifær
vcere tidl. übe. Jfr. grid, f., Travlhed.
T. moden, foerdig osv., *snar (mots.
*sejn), *snarkjøm, *s.- komen. Mk.
*s.-korn, -havre, o: tidlig modent
Korn, Havre; *s.-lændt (jord), o:
som gir tidl. moden ©røbe. Komme
tidlig nok, *kome til tidar. Du reiser
faa tidl. (snart) fra os, *du fær (farer)
så snarlege bort.
Sibning, jfr. Avis.
XiboiUlt, ti-fåld, Molb.
Tidsalder (Tidsrum), æve, f. Gl. n. æfi.
Gl. h. t. éwa, Evighed.
XibåUQtth ( Vegrebet om Tid"), tanken
om tid(en).
Tidsberegning, tids-regning, -opgjør.
Tidsbestemmelfe, se Tidsberegning.
Tidsbunden (som s£ibgfirift), jfr. tidfast?
dagstø, dagfast (o : bunden til visse dager?).
Ilr. Datum.
2:ibfe, se Pigtorn.
Tidsel, tistel, m. Gl. n. f>fstill; sv. tistel.
Mk. *purketistel (Serratula, Sløbttbfel);
*horn-t. el. væ’g(e)-t. (Carduus lanceo
latus); *åker-t. (C. crispus); *myr-t. (C.
palustris). Jfr. ipbibtibfel.
Tidsfordriv, (før) tid(s)-kort (Molb.), dag
dvælje, f., *moro, hu-ro (H. D.; d. *},
mo’n, m., gilde (f.). Gjere noget til
(for) T., g. f. *moro(s) skuld, for moro.
Tidsforhold (Tingenes Gang), tilstæmne,
n., til-høve, n. Jfr. Konjunktur, Om-
stcendighed.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:05:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/unorsk/0884.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free