- Project Runeberg -  Ur mina memoarer och annat /
156

(1946) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR MINA MEMOARER - Skytte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det fanns ingen bättre bössa i hela Roslagen. Så
snart han siktade på liv, träffade hjärthaglen där de
skulle, och djuret dog knall och fall. Jag hade
visserligen sökt övertyga gubben och själv visat honom med
exempel, då vi voro ute och sköto unggrisslor, att
svenska sexan var bäst därvidlag. Men han påstod att
det slaget fågel var särskilt hårdskjutet och han stöpte
veritabla varghagel på gammaldags maner. Jag äger
ännu hans stöpform. Jag hade visat honom att man
kunde skjuta ejder och skrak med samma sexa på nära
håll eller åtminstone använda engelska fyran, men han
log åt mig och brukade fortfarande sina snärpor.

När han dött och det blev auktion efter honom,
strömmade jägare dit från hela skärgården för att
söka förvärva den underbara bössan. När den ropades
upp, var jag också med av intresse för fallet, ty jag
ville konstatera, hur långt skärgårdsborna kunde gå i
att överbjuda varandra i fråga om ett gevär, som jag
själv köpt för en summa som icke översteg fyrtio
kronor. Ty om en auktion skötes ordentligt och utroparen
är en kvick och förslagen man med gott munläder, bli
rospiggarna som förtrollade och deras köplust växer
i det oändliga. Det blir en tävlan, förståndet sviker,
särskilt om stärbhuset bjuder på förtäring, och man
tävlar med varandra till bristningsgränsen.

— Här har vi en bössa, sade utroparen, och vi
säger väl tio kronor som första bud. Tio kronor! Tio
kronor. Elva sa någon, elva kronor! Kom ihåg att med
den här bössan har liket skjutit fågel och hare och
räv och älg och den ska vara den styvaste bössa
mellan Öregrund och Norrtälje. Femton kronor, d’ä rätt,
Petterson, elva å femti, tolv kronor, öka på, gubbar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:01:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ummoa/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free