Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löner och tariffrörelser - Kampen mot n-beräkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sina arbetares eller typografernas överhuvudtaget förkovran. — Jag vill härefter söka
redogöra för några invändningar, som herrar principaler och till och med några
typografer kunna göra. Dessa invändningar äro: dels att boktryckarna hos författare,
bokförläggare och statsverket icke kunna erhålla denna ökade betalning; dels att
nämnda herrar, ävensom statsverket, kunna få sina arbeten tryckta billigare i
landsorten; och dels att typografen på det hela taget har lika stor, ja, till och med större
arbetsförtjänst än arbetare i andra yrken! — Den första punkten vill jag besvara
därmed, att då man i Norge såväl som i andra länder — och här måste
levnadsvillkoren särskilt tagas i betraktande — betalar mera än här, varför skall man då
icke också här kunna höja arbetspriset och sätta det i nivå med vad man
annorstädes betalar? Eller vill någon principal till äventyrs säga, att han icke kan få
någon motsvarande förhöjning för sitt arbete, trots han kan konstatera, att han själv
måste betala sina arbetare större lön? Detta skulle i så fall låta mera än otroligt
och motbevisas av principalernas framgång i andra länder. — Beträffande den andra
punkten, att arbetena skulle bliva skickade till landsorten och där utföras billigare,
så behöva vi endast göra herrar boktryckare uppmärksamma på, att den förhöjning
vi begära i arbetspriset icke ensamt gäller Stockholms, utan hela Sverges typografer,
och om det än bland dessa skulle finnas en och annan, som är nog usel att vilja
nedsätta priset på arbetet, så är han i alla fall endast att betrakta som en rutten
gren på ett friskt träd. — Det tredje och sista påståendet är lättast att tillbakavisa.
Mina herrar! Är det icke tillräckligt bevisat, att vi äro martyrer för vårt yrke?
Visar icke statistiken nogsamt att vi, då vi äntligen hunnit över lärotiden, strax
därefter äro behäftade antingen med lungsot eller blykolik, med ett ord, den eller
den sjukdomen, och slutligen, att vi snart sagt icke uppnå mera än hälften av andra
arbetares ålder? Kan man då med fog förebrå oss, att vi göra anspråk på att
åtminstone någorlunda bliva betalta för våra liv — ty ett uppoffrande av vårt liv
är det, att vi äro typografer? Nej, och åter nej! Låtom oss sluta oss tillsammans,
låtom oss hålla på våra billiga anspråk, och vi skola säkerligen genom att föreställa
principalerna våra behov uppnå bättre villkor för oss och våra familjer, ja, vi skola, vad
som även är avsikten, uppnå gott positivt resultat av detta första svenska typografmöte.
Slutligen vill jag dock fästa uppmärksamheten på, att det icke är med pock eller
hotelser om strejk eller dylikt, som vi tänka uppnå vårt mål. Vi välja humaniteten
— med den komma vi längst, med den visa vi, att vi verkligen äro typografer.
W. Villnow: Den fråga, som första svenska typografmötet här liar att behandla,
omfattas säkerligen av många bland vårt lands typografer med synnerligen stort
intresse. Den allmänna meningen är, att n-beräkningen är orättvis och tillåter ett
allt för stort spelrum för en och annan principal att förfördela sina arbetare.
Vad första delen av denna mening beträffar, ansluter jag mig i alla delar till
dem, vilka förorda en förändring, den senare däremot vill jag lämna åsido. Jag
har med några stockholmstypografers hjälp anställt några jämförelser emellan den
i flera andra länder brukliga alfabet- och den hos oss ännu använda n-beräkningen
och tror mig sålunda kunna bevisa mitt påstående. Jag liar lämnat mötesdeltagarna
tillfälle att granska mina och mina kamraters beräkningar genom att anslå dessa
vid möteslokalens dörr, och önskar att varje principal måtte göra samma
beräkningar för sig själv och på så sätt göra klart för sig huruvida typografernas på-
1%
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
