Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löner och tariffrörelser - Kampen mot n-beräkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter halvfyrkant och 3: 33 efter alfabet; för fin petit, 141 rader, kr.
3: — efter n-beräkning, kr. 3: 06 efter halvfyrkant och kr. 3: 30 efter
alfabet. Detta för antikva; för fraktur ställde sig saken ännu
ofördelaktigare för heräkningssättaren. — Av denna utredning framgår,
att beräkningssättarna på grund av de konstbesynnerliga
manipulationerna med n på de flesta stilsorterna förlorat betydligt genom
övergången från halvfyrkants- till n-beräkning. — Då detta förhållande
påpekades för de svenska boktryckarna, förnekade dessa med stor
energi, att från deras sida något medvetet bedrägeri förelåg.
Då den på första svenska typografmötet i denna fråga förda
diskussionen kan ha sitt stora intresse för oss, anföra vi densamma i dess
helhet.
1 diskussionen över denna fråga yttrade sig följande talare:
C. Petersson från Norrköping: Då bokstaven n blivit antagen såsom norm vid
beräkning av sättning och denna bokstav icke visat sig vara medelbokstaven i
alfabetet, så anser jag vårt nuvarande beräkningssätt icke motsvara arbetets verkliga
värde. Vill därför förorda alfabetberäkningen såsom rättvisare, och torde
Typografiska föreningen böra taga frågan om hand för att på grundvalen av
alfabetberäkningen söka åstadkomma en tidsenligare tariff.
J. A. Hansen: Mina herrar! Bland de frågor, som vid detta möte stå på
dagordningen, intager den eventuella övergången från n- till alfabetberäkningen
säkerligen den förnämsta platsen; och i hög grad önskligt skulle det vara om vi nu, då
anledning därtill gives, kunde i likhet med flera andra länder träffa en
överenskommelse med våra principaler om uppnåendet av detta mål. Emellertid skulle
det gagna oss föga, även om vi finge alfabetberäkning, men på samma gång en
nedsättning i priset; bättre vore det, om vi kunde uppnå en i förhållande till våra
levnadsbehov stående förhöjning i arbetspriset. Skulle detta mål vara så
utomordentligt svårt att uppnå? Säkerligen icke; men att herrar principaler självmant skola
giva oss det är mer än man billigtvis kan begära — vi måste således själva
framkomma med anhållan därom.
Jag skall tillåta mig för jämförelsens skull omtala såväl de betalnings- som
levnadsvillkor typografen har i Norge. Då jag för cirka sex år sedan arbetade där
betalades för vanligt bokarbete trettiosju och för stortings- och andra offentliga
arbeten fyrtio öre pr tusen. Taga vi nu i betraktande, att levnadsvillkoren — och
isynnerhet hyrorna — där ställa sig icke så litet gunstigare än här, så få vi en
skillnad av cirka tio ore pr tusen n mindre här än där, och dock kan man icke
säga, att konjunkturerna i boktryckeriväg ställa sig bättre i Norge än här i Sverge,
ty norska och danska språkens gemenskap bevisa just motsatsen, och i bägge dessa
länder, vilka tillsammans icke hava så stor folkmängd som Sverge ensamt, finnas
både lika stora och, som jag med säkerhet tror, långt flera tryckerier än här. Nu
frågar jag: är en begäran om förhöjning till trettiofem öre pr tusen bokstäver, med
hittills vanliga tio procent, för mycket? Knappast tror jag det finnes någon principal
som vill säga och verkligen mena detta, såvida han nämligen är intresserad för
195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
