- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok : skolupplaga /
121

(1920) [MARC] Author: Otto Hoppe - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dreschen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Drücker

m

danke!

tare, konstförvandt. 2. ngt som tjänar att
framhålla ngt, t. ex. bei einem Gemälde kann
alles von einem einzigen o- abhängen: vid
en målning kan allt bero på ett enda
uttrycksfullt pänseldrag; mit lesen: läsa
uttrycksfullt.

Drücker, -, m. 1. en som trycker, klämmer,
jfr drucken. 2. trycke, tryckpinne. 3.
handtag, klinka.

Druckljeréi, -en, fl. tryckeri, -eriaubni[f]s, /
tryckningstillstånd. -erschwärze, /.
trycksvärta. -fehler, m. tryckfel, -fertig, a.
tryckfärdig. -freiheit, /. tryckfrihet, -jahr, n.
tryckningsår. -kattun, w. tryckt kat tun.
-kosten, pl. tryckningskostnad(er). -letter, fl.
typ, stil. -ort, m. tryck(nings)ort. -papier,
n. tryckpapper. -Sachen, pl. trycksaker,
tryckalster, -schritt, fl. 1. tryckt skrift,
tryck. 2. tryckstil, -sen, sv. itr. h. F vara
villrådig, obeslutsam; söla. -ser, -, m. F
villrådig person, sölkorf. -seréi, -en,/,
villrådighet, söl.

Drückung, /. tryckning, klämning m. m. se
drücken.

Druck||verbot, n. -Verweigerung, /.
tryckningsförbud. -wa[a]re,/ hand. tryckt tyg. -werk, n.

I. tryckverk, tryckpump. 2. tryckt arbete.

Drud, -en, m. -e, -n, fl. 1. tomte, rå, älfva;

buse. 2. trollkarl, häxa, trollpacka. -enfüfs,
m. alfkors, pentagram.

Druide, -n, m. druid (keltisk pr*»t).

drum se darum.

drunten, adv. därnere.

drunter se darunter.

Druse, -n, fl. 1. körtel. 2. An den ^n leiden

ei. haben: hafva skrofler.

druseln, sv. itr. h. F (gå och) halfsofva.

drüsllicht, a. körtelaktig, -ig,«, 1. försedd med
körtlar. 2. skrofulös.

Dryade, -n, /, dryad, trädnymf.

Dschonke, Dschunke, -«,/. dsjunk (kines, fartyg).

du, pers. prori. du. Mit jm auf und <%#
stehen ei. sein: stå på förtrolig fot med ngn,
das ist dir eine wahre Lust: det är en sann
fröjd, inå du tro, mir nichts dir nichts: utan
vidare, helt ogenerad t.

Ouhüiétte, -n, fl. dublett, -ieren, sv. tr. 1.
fördubbla. 2. sjö. dublera. -öne, -n, fl. dublon

(spanskt guldmynt).

ducken, sv. I. tr. Den Kopf ~ böja hufvudet,

kröka nacken. Biid. jn o, förödmjuka ngn.

II. itr. h. o. rfl. böja sig, huka sig ned;
krypa undan,

Duckrrtäusller, -, m. F Iismare, smiler. -eréi,
-en, fl. F lismeri, kryperi. -[er]Ig, a. F
lismande, krypande, dolsk, -ern, itr. h. F
krypa, lisma.

dudeliidei, -dum, -dumdéi - dideldum. -éi, -en,
fl. F kattmusik, -er, -, m. F usel spelman
el. sångare, klåpare i musik, -n, sv. tr. o. itr.
h. F spela ei. sjunga uselt, göra kattmusik;

jodla. -sack, m. eäckpipa. -sackpfeifer, m.

säckpipblåsare.

Duell, -e, n. duell, -ånt, -en, m. duellant.
-for-derung, fl. utmaning till duell. -Ieren, sv.
rfl. duellera, slåss.

Duénna, -en ei. -as, fl. duenna, förkläde.

Duétt, -e, n. duett.

Düffel, -[s], n. o. m. doffel.

Duft, -e f, m. 1. doft. 2. fin beslöjande dim’
ma, dunst, imma; slöja; doft p& frukter.

Düftelüél, -n se Tüftelei, tüfteln.

duft||en, düften, sv. I. tr. o. itr. h. dofta. Nach
etw. o, dofta ngt. II. itr. s. uppstiga i form
af dimma, dunsta ut, -essig, m. aromatisk
ättika, -gebilde, n. -gestalt, fl. dimbild,
-gewebt, -gewoben, a. eterisk, luft-, dim-, -ig,
a. 1. doftande, aromatisk. 2. i form af ei.
höljd af lätt dimma, blånande; eterisk, -los,

а. luktlös. -reich, a. starkt doftande, -stoff,
m. doftämne, parfym.

Dukaten, m. dukat.

duidiibär, a. som kan tålas. Nicht /v
outhärdlig. -en, sv. I. tr. tåla, lida, fördraga; hafva
tålamod, fördrag med. Es duldet mich nicht:
jag står ej ut. II. itr. h. vara tålig, lida.
-er, -, m. -erin, -nen, fl. tålig, tåligt lidande,
uppoffrande person, martyr, -säm, a.
fördragsam, tolerant, -samkeit, -ung,/,
fördragsamhet, tolerans.

Dulle, -«, fl. årtull.

dumm, a. -er[fj, 1. dum. 2. obehaglig,
förarglig. 3. förvirrad, bortkollrad, t. ex. es wird

mir ganz o, im Kopfe: jag blir alldeles yr
i mössan, jn »j machen: kollra bort ngn,
göra ngn yr i mössan. 4. föràidr. fadd, slö.
Bibi. wo nun das Salz ~ wird: om nu saltet
mister sin sälta, -bärt — Dummkopf,
-er-jä[hjn, -e, m. F dummerjöns. -heit,/.
dumhet. -köpf, rn. dumhufvud. -pfiffig, a. 1. som
låtsar sig vara dum, bondslug. 2. som är
dum, men tror sig vara slug. -riàn =»
Dummerjan. -stolz, a. dum dryg.

dumpeln, sv. itr. h. stampa (om fartyg).

dumpf, a. 1. dof. 2. tryckande, beklämmande.
3. inskränkt, oklar. 4. okänslig, känslolös,
slö, b ed öf vad. 5. kvaf, kvalmig, bedofvande.

б. instängd, fuktig, unken, -brütend, a.
ruf-vande. -heit, fl. 1. dofhet. 2. beklämning.
3. inskränkthet, oklarhet. 4. känslolöshet,
slöhet, bedöfning. 5. kvalm, kvalmighet.
8. Die o* der Luft: den instängda,
förskämda luften. -Ig dumpf 6.

Dune se Daune.

Düne, -n, fl. sandås, Sandkulle Tid hafsstranden,

dyner.

Dung, -[e]s, 0, m. — Dünger.

düngilen, sv. I. tr. göda jord, gödsla. II. itr. h.
göda, vara gödande, -er, -s, 0, m. dynga,
gödsel, gödningsämne.

dunkel, I. a. 1. dunkel, mörk. Im i
mörkret, es wird mir ~ vor den Augen: det

= foreg&eode uppslagsord. * &kta «im. 0 «»n.ar plur. f har omljud. F familjärt, P lägre «pr&k. $ mindre brukligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:24:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tshoppe/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free