Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dreschen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dreschen
- 120 —
Draoker
-»,/. 1. tröskverk. 2. tröskning. 3. tr.
säd. 4. tröskningstid. -en, st. o. «v. ir. o. itr.
h. tröska. Biid. leeres Stroh ej få ngt för
sitt besvär, lägga ut sina krokar förgäfves,
F Akten genomgå, gno igenom
aktstycken, luntor, die losen Zungen ungehindert
’S, lassen: låta folk prata bäst de vilja, -er,
m. tröskare. -flegel, m. slaga. -maschine,
/. tröskverk, -tenne,/. loge, loggolf.
Dresd[e]ner, m. -in, -nen, f. dresdenbo.
dressi||eren, sv. tr. dressera, -ferer, m.
dres-sör. -i’erung, /. dressering, dressyr, -ur, -en,
f. dressyr.
Drieschiing, -e, m. champinjon.
Driesei, -, m. snurra; vals, livirfvel. -n, sv. I.
tr. snurra om, svänga. II. itr. h. oper».
häll-regna.
Drilch, Drill, -e, m. dräll.
Dri||llbohrer, m. drillborr. -en, sv. I. tr. 1.
hastigt kringvrida; tvinna, spinna. 2.
exercera, inöfva. 3. plåga, martera. II. rß. hastigt
svänga omkring, -haus, n. 1. exercishus. 2.
raui. dim. Drillhäuschen: ekorrebur .ömkan
•vängas rundt omkring, -ich, -«, M. dräll. ing,
tn. trilling. -meister, m. exercismästare,
exercisinstruktör, -platz, m. exercisplats.
drin 8e darin.
dring||en, st. I. itr. 1. s. tränga, tränga sig,
framtränga, nå. Aus etw. tränga, bryta
ut, fram ur ngt, das Gerücht ist b is zu mir
gedrungen: ryktet har nått mina öron, es
dringt mir durchs Herz: det gör mig
hjärtligt ondt, in ein Geheimnis <%, intränga i,
genomskåda en hemlighet, zum Herzen ~
gå till hjärtat, ^d: trängande; enträgen,
brådskande. 2. h. Auf etw. (ack.) ^ yrka på
ngt, in jn ansätta ngn, på ett bevekande
eätt tilltala, bedja ngn. ^d: enträgen,
bevekande, t. ex. bitten; *vde Gefahr:
öf-verhängande fara, ~»de Notwendigkeit:
trängande nödvändighet, das ödster det som
brådskar mest. II. tr. ram. biott i part.
gedrungen : 1. bevekt, föranlåten, t. ex. ich
fühle mich gedrungen zu: jag finner mig
föranlåten, känner behof af att. 2.
hopträngd, kompakt; om rasten: Satt; om ctiien :
kortfattad, koncis, -entlich, -lich, a.
trängande, angelägen, enständig, enträgen,
bevekande. Er ist mir ^ empfohlen worden:
han har på det varmaste rekommenderats
åt mig. -lichkeit, f angelägenhet, vigt,
nödvändighet; enträgenhet.
dritt||e, a. (ordningstai) tredje. Kapitel:
tredje kapitlet, den <^n: (skrirvet 3trn ei. 3.) Mai:
den 3:e maj, zum <^n: för det tredje, immer
den ~n Tag: hvar tredje dag, das ist sein
Wort: det upprepar han ständigt, för
han ständigt på läpparne. -fejhalb, a. två
och en half, -ei, -, ». tredjedel, -ein, st>. tr.
tredela, -ens, adv. för det tredje, -letzt, a.
tredje från slutet, -mann, m. tredje man,
tredje person, -t[h]eil, n. tredjedel.
drob «e darob. -en, adv. däruppe.
Droguile, -«,/. drog. -ist, -tn, m. drogist, drog-
handlare.
Droh||brief, m. hotelsebref. -en, sv. I. itr. h.
hota. Opers. es droht mit Regen: det ser
hotande ut «om om det »kulle bli regn. II. tr. Jm
etw. <V hota ngn med ngt. Den Einsturz ~
hota att instörta, -er, -, m. en som hotar,
hotande, -ne, -n,f. drönare.
d|röhnen, sv. itr. h. dåna, braka. Die Erde
dröhnt: det dånar i jorden.
Drohilni[ fjs, -se, f o. ». ngt hotande, hotelse.
-ung,/, hotelse.
drollig, a. lustig, komisk, tokrolig, -keit, /.
lustigt sätt, tokrolighet.
Dromedar, -e[n], m. o. n. dromedar; bild. tölp,
Inns, dumhufvud.
Droschke, -n, / droska, -nfahrtaxe,/.
åkaretaxa. -nhalteplatz, m. droskstation,
åkarestation. -ntarif, m. -ntaxe, / åkaretaxa.
Drossel, -n, f. 1. *ooi. trast. 2. med. strupe,
-beere, /. rönnbär, rönn. -n, sv. tr. strypa.
Drost, -e[ft], m. drost, landdrost,
landshöf-ding. -éi, -en, /. en drosts distrikt, län,
boställe, landshöfdingeresidens.
[trüb||en, adv. därborta, på andra sidan.
Hüben und ~ både här och där. -er «e
darüber.
Druck, -<? [t], m. 1. tryck, tyngd. Bild. der ^
der Steuern: de tryckande skatterna. 2.
förtryck. 3. tryckning, tryckande. ~ der
Hand: handtryckning. 4. tryck, tryckning
af böcker, tyg m. m. In ~ geben: lemna till
tryckning, im i prässen, under
tryckning. §. (bok)tryck (det tryckta), -bewiiligung,
/. tryckningstillstånd, -bogen, m. tryckark.
m. m. Bud er spricht wie gedruckt: han talar
som en bok, er lügt wie gedruckt: han
ljuger som en häst äter hafre.
Jriicken, sv. I. tr. 1. trycka. Der Alp drückt
ihn: maran rider honom. 2. tynga på,
nedtrycka, nedslå. Gedrückte Preise: tryckta,
låga pris. 3. förtrycka, plåga, 4. klämma,
t. ex. die Schuhe ~ mich. Jn tot «v klämma
ihjäl ngn. II. rß. 1. Sich an einander ^
tränga ihop sig, es hat sich ihm tief ins
Herz gedrückt: det har gjort ett djupt
intryck på honom, das Obst hat sich gedrückt:
frukten har blifvit stött. 2. böja sig, luta
sig; bild. förödmjuka sig, krypa. 3. F smyga
sig bort, taga till har värj an. III. itr. h. 1.
Die Speise drückt im Magen: maten
besvärar, ligger tungt i magen. An einer ei.
auf eine Feder ~ trycka på en fjäder. 2.
bild. auf etw. framhålla, betona ngt. 3. F
vara villrådig.
Jrucker, m. 1. (bok-, tyg)tryckare; &fV. sät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
