- Project Runeberg -  Tolstoj intime /
20

(1923) [MARC] Author: Lev Lvovich Tolstoy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Minnen från mina yngre dagar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

snön i skogarna, den molnfria himlen och de
rimfrostklädda träden, behängda med diamanter och
silver.

»Låt oss ta en liten promenad», föreslår min
far, och vi gå genast in i den lilla bredvidliggande
salongen, där min mor sitter och skriver vid sitt
lilla bord. Mamma tillåter pappa att ta mig med
sig, men förbjuder honom kategoriskt att ta min
lilla syster med, som efter vanligheten börjar
skrika, under det min far och jag, varmt
ombonade i »polusjubki» och »valenki», sådana som
bönderna använda, gå ut för att njuta av en av
dessa så förtjusande, vackert skimrande kvällar,
som endast återfinnas i Ryssland.

Min far ser upp mot himlen och utpekar några
stjärnor för mig, som han känner till, ty han hade
under sista tiden studerat astronomi, som mycket
intresserade honom. Jag stirrar upp mot himlen
och insuper i långa andedrag den hälsosamma
lantluften.

Vi fortsätta vår väg på en smal liten stig med
två fots djup snö, som leder till själva byn
Jasnaja Poljana. Här uppe hälsa vi på Osip, en
gammal bonde, som har för vana att varje
månskenskväll tillbringa några timmar utanför sin lilla
hydda för att lägga ut snaror för hararna, som
under natten komma ut för att skaffa sig föda
nära husen och trädgårdarna.

Gamle Osip är förtjust över vår alldeles
oväntade visit och blottar sitt vita huvud i vördsam
hälsning på min far. De prata med varandra en
liten stund, den gamle mannen talar om sin ålder,
sin framgång med hararna samt om det vackra
månskenet omkring oss.

Sedan återvända vi hem, där min engelska
guvernant, som väntat på mig, åter har hand om mig.
Då jag faller i sömn, hör jag några ackord på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:48:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tintime/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free