Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och yngre renaissance-stil, af hvilka dock den
sistnämnda hufvudsakligen var rådande. B. Whitelock,
Engelsk ambassadör i Sverige, berättar i sin dagbok
1654, att södra och östra sidorna, hvilka mest
utmärkte sig, voro fyra våningar höga med små
fönsteröppningar, att kyrkan, som höll 130 fot i längd
med motsvarande bredd, hade vackra, väl polerade
pelare af spräcklig marmor. Han säger vidare, att
detta slott, hvilket var täckt med koppartak och
innehöll ganska många ram, visade sig, ehuru utan
befästning, som ett kungligt palats. Då samma
slott på den tiden var en beqväm boning för
kungliga familjen och hade kyrka, bibliothek,
rustkammare m. m., och jemväl inrymde öfverståthållaren
och de flesta embetsverken samt lifvakten, och
dessutom innehöll fängelse för alla slags förbrytare,
så finner man, att detsamma haft ett
utomordentligt omfång. Det är märkvärdigt, att
fängelserummen, som kallades Smedjegården, lågo under
Christinas egna boningsrum. Byggnaden var uppförd
af tegelsten, som förmodligen i en sednare tid
blifvit afputsad. Slottets särskilda partier företedde
ganska skiljaktiga konstformer; men det stora hela
måste med sitt fördelaktiga läge hafva gjort ett
mägtigt intryck, ehuru deri saknades harmonisk
hållning.“
Sådan var, omkring ett halft århundrade före
dess slutliga förstörelse (genom eldsvådan den 7
Maj 1697, då Carl XI:s ännu icke bisatta lik med
möda kunde räddas undan lågorna), denna Sveriges
konungaborg, som alltsedan 1272 varit bebodd af
landets konungar och föreståndare. Slottet hade
imellertid redan en gång före den slutliga
förstörelsen varit hemsökt af eldsvåda (år 1330), och man
känner, märkeligt nog, icke hvem som sedan
återupprättade och utvidgade detsamma; först om Carl
Knutson och herr Sten Sture den Äldre förmäles,
att de försett slottet med nya tillbyggnader och
befästningar. Icke långt ifrån slottet, men derifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
