Tidskrift för antropologi och kulturhistoria utgifven av Antropologiska sällskapet i Stockholm / 29 (1873-1877) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Hvad har studiet af menniskorasernas hufvudskålsbildning hittills uträttat och hvad torde vi närmast hafva att vänta af denna forskning? Af D:r Gustaf Retzius

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

draga i tvifvelsmål, att prognatien låtor sig mätas genom den
Welckerska näsvinkeln. Detsamma gäller äfven om den Virchowska
näsrotsvinkeln; denna senare har dock ej här kunnat upptagas å tabellen,
emedan utgångspunkten för dess ena ben är så godtycklig, att dess
mätning ingenting bevisar. Då återstår emellertid frågan, om
basallängdon jemförd med någon annan mätare för prognatien kan visa
sig stå i något lagbundet samband med denna karakter. I detta
hänseende hafva vi att taga i betraktande Campers ansigtsvinkel,
Huxleys intermaxillarvinkel (kranieansigtsvinkel) och Iherings
profilvinkel. Den Camperska vinkeln visar sig emellertid å tabellen så
vexlande hos kranier af samma ras (67—69—71—75° hos svenska män
o. s. v.), utan att kunna angifva prognatien hos de verkligen
prognatiska kranierna (malajer, alfuruer, ny holländare m. fl.) — ett

Bild 17. Hufvudskål af svensk (man), i sagittal genomskärning (1/3 storl.), m. tillh. Samma linier och vinklar äro angifna som å Bild. 16.

förhållande som till största delen uppkommer derigenom att pannans
framskjutande är bestämmande för vinkelns ena ben och dermed i
väsentlig mon för vinkelns storlek — att denna vinkel utan vidare kan
lemnas åsido såsom mätare för den verkliga prognatien. Huxleys
intermaxillarvinkel finner man redan vid första blick på tabellen så
vexlande (t. ex. mellan 71° och 98° hos svenska män) och dertill så
föga uttryckande prognatien att dess jemförande med kraniets
basallängd, åtminstone för de å tabellen uppförda kranier, ej kan blifva
af något värde. Iherings profilvinkel åter synes a priori böra väl
kunna återgifva prognatiens grad; hos de svenska männen vexlar den
ej mer än från 88°—87°, hos finnarna från 86°—89° o. s. v., men hos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>