Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs Hamn under 50-års-perioden 1882 till 1932. Av Hamnöveringeniör, major KNUT E. PETTERSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byggnadsavdelning, som trädde i verksamhet år 1905. Senare kom världskriget, som för
hamnen — då landets enda tillgängliga storhamn — i många hänseenden blev starkt
påfrestande. Efter världskriget kom arbetstidens avkortning och de höjda arbetslönerna och
i dess släptåg rationaliseringen, vilken för hamnen huvudsakligen kräver ökad och
förbättrad mekanisk utrustning.
Ehuru det skulle varit av stort intresse att något mångsidigare ingå på den snabba
utvecklingen under senare tid, måste jag dock även i fortsättningen inskränka mig till att
huvudsakligen behandla den tekniska utvecklingen i hamnen och det synes mig lämpligast att
följa samma indelning som under den närmast föregående 25-års perioden. Jag börjar
därför med
Fördjupningar.
I infarts- och segelrännan var enligt det föregående fastställt ett djup av upp till 8 m.
Fördjupningsarbetet pågick vid periodens början med upptagande av 7,5 m:s djupet,
vilket avslutades 1910. Redan dessförinnan hade det emellertid visat sig, att utvecklingen
krävde större djup än 8 m, varför man sökt och 1908 erhållit Kungl. Maj:t fastställelse på
ett förslag till fördjupning till 10 m. under m. v. y., vilket djup efter hand skulle upptagas.
För att möta det ökade muddringsbehovet dels för dessa stora arbeten i segelrännan dels
för planerade och påbörjade hamn- och kajbyggnader inköptes 1909 ett större mudderverk
(nr 5) med ångmaskineri om 180 ind. hkr., en kapacitet i lös lera av upp till 300 m3 per
timma samt med ett muddringsdjup av ej mindre än 16 meter. Muddringen av 10 m:s
djupet drevs successivt 0,5 ä 1,0 meter i taget på djupet samt i sidled till rännans halva
bredd.
Då Stigbergskajen öppnades för trafik 1910, var som förut nämnts 7,5 m:s djupet
färdigt, och 1912 var djupet klart till 8,5 m upp till »Haket»; varmed första etappen av det
senaste fördjupningsprogrammet var genomförd.
Under år 1913 muddrades huvudsakligen å sträckorna Stenpiren—Hisingsbron och
Hisingsbron—Bohusbanans bro, varvid djupet 5,8 m (officiellt 4,8 m) upptogs; under 1916
—17 utfördes viss komplettering. Detta arbete, »ny farled i Göta älv », utfördes i samband
med fördjupningen av Trollhätte kanal enligt åtagande från stadens sida gentemot staten.
Ovanför Bohusbanans bro, där muddringen utfördes av Vattenfallsstyrelsen, upptogs 5,3
m:s djup. Den fördjupade Trollhätte Kanal invigdes i sin helhet i Trollhättan i okt. 1916.
Sedan en del muddringsmateriel blivit ledig från detta och andra arbeten (Centralhamnen),
påbörjades 1916 arbetet med segelrännans fördjupning upp till Haket från 8,5 till 9,25 m,
vilket arbete drog ut till och med 1919. Under samma tid uppmuddrades även infarten till
den under byggnad varande Centralhamnsanläggningen till 9,0 m:s djup i samband
med de pågående muddringsarbetena därstädes, vilka senare pågingo 1913—22.
Sedan muddringsarbetena för Centralhamnen avslutats, påbörjades 1922 tredje och
sista etappen på 10 m:s djupets upptagande i infarts- och segelrännan, och pågick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
