Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs Hamn under 50-års-perioden 1882 till 1932. Av Hamnöveringeniör, major KNUT E. PETTERSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vad våra dagars göteborgare skulle tyckt om en sådan hamnbana, ett slags föregångare till de sedan så ofta
påtalade »ringbanorna ».
Som förut nämnts fick Västgötabanan vid sitt inledande i Göteborg utlägga sina hamnspår å Gullbergskajens
östligaste del den s. k. Gasverkskajen. Spårutrymmen å denna kaj reserverades för järnvägen, som här erhöll
3 st. spår, men på den övriga delen av Gullbergskajen endast ett spår, vilket förlädes innanför Bergslagsbanans
hamnspår. Vid kajens västra ända ordnades sedermera (1909) medelst vändskiva förbindelse mellan detta spår
och ett stickspår från Västgöt abanans station vid St. Eriks torg.
Isbrytning.
Förbindelsen mellan Göteborgs hamn och havet vintertid, då älven och skärgården isbelades, upprätthölls
före 1882 genom en för hand uppsågad ränna genom isen. Kostnaderna för denna issågning uppgingo under
senare delen av 1870-talet till i medeltal 27.000:— kronor per år, varav emellertid största delen bestreds genom
direkt avgift från de fartyg, som begagnade sig av rännan.
Sedan under några stränga vintrar issågningen visat sig otillräcklig för trafikens behov och ytterligare ökad
trafik väntades efter genomförandet av 1879 års hamnplan, beslöts i början av 1882 att ett »isbrytarångfartyg»
skulle anskaffas. Denna Göteborgs första isbrytare, »Isbrytaren I» senare kallad, levererades av Motala
Verkstad till vintern 1882—83. Den hade en längd av 39,9 m, en bredd av 10,4 m och ett djupgående av 3,7 m
samt en maskinstyrka av 660 ind. hkr.
Under vintern 1892—93, som var mycket sträng, visade sig »Isbrytaren I» otillräcklig på grund av svåra
isförhållanden i Kattegatt, vartill kom att avsaknaden av reserv gjorde sig påmind, då isbrytaren mitt under
isperioden måste repareras. Förslag framkommo därför om anskaffandet av ännu en isbrytare, vilken framför
allt skulle ha större maskinstyrka än den gamla. Efter en del motstånd fattades beslut om en sådan starkare
isbrytare, vilken beställdes hos Motala Verkstad och levererades 1895. Denne, »Isbrytaren II», som ännu är i
bruk, har en maskinstyrka om 1.300 ind. hkr. Längden är 42,7 m, bredden 10,8 m och djupgåendet 4,9 m.
I de grundare delarna av hamnen, dit isbrytarna icke kunde taga sig in, bröts isen med förhyrda bogserbåtar.
Därjämte upptages ännu så sent som 1894 i budgeten anslag för issågning i vissa delar av hamnen.
Tiden från 1907 till 1932.
När major Åqvist slutade sin redogörelse över stadens hamn i Samfundets förra
minnesskrift skrev han:
»Av det nu anförda torde framgå, att högst betydliga ansträngningar gjorts under de
senaste 80 åren för att åt staden Göteborg vinna en tillräckligt djup, rymlig och bekväm
hamn för den alltjämt ökade sjötrafiken. Bekant torde också vara, att trots detta trafiken
nti denna hamn kanske aldrig mött sådana svårigheter som just nu. Varornas mängd
har ökats, fartygens dimensioner likaså, och fordran på snabb och billig varuomsättning
om möjligt ännu mera. Aldrig har ökningen i fartygstonnaget i vår hamn varit jämförlig
med den under sista två åren.»
Vi skola nu se, att den 25-års period, som började 1907, skulle på nästan alla områden
av hamnens utveckling mångdubbelt överflygla den då avslutade perioden. Just omkring
1907 inträdde nämligen den betydelsefulla epok i den svenska sjöfartens historia, då
svenskarna kastade av sig beroendet av kontinentens storhamnar och deras affärshus som
mellanhänder vid såväl export- som importaffärer på transoceana länder. Då startades de nya
transoceana linjerna, vilkas fartyg hade andra mått än vad man hittills varit van att skåda
i vår hamn. Därmed ställdes också ökade krav på hamnen — större djup, bredare
farvatten, djup vattenkaj er med moderna skjul och kranar m. m. måste iordningställas. För
att närmast omhändertaga dessa nya uppgifter bildades inom hamnförvaltningen en ny-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
