Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen. De teologiska studierna - VI. Vidgad kontakt med samtidens teologi - 1. Tegnér och Schleiermacher - b. Negativ inställning till Schleiermacher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
härledde sig från ungdomsåren och den gemensamma
studietiden i Halle.7 Båda hade dessförinnan vistats vid de
herrnhu-tiska läroanstalterna i Niesky och Bårby. Men Brinkman
lämnade Bårby strax efter det Schleiermacher kom dit.
Schleiermachers tillgivenhet för den svenske vännen tog sig
ett vackert uttryck i hans dedikation till honom av så väl
första upplagan 1799 som tredje 1821 av skriften »Ueber die
Religion. Reden an die gebildeten unter ihrén Verächtern».
Hans sista resa gällde Sverige och den svenske vännen. Det
är möjligt, att Brinkman riktat Tegnérs uppmärksamhet på
Schleiermachers Der christliche Glaube. Han hade som vi
minnas året förut beklagat sig för honom över saknaden av
lämplig teologisk litteratur och även anvisning på sådan.
Henrik Reuterdahl kan också tänkas ha gjort honom
samma tjänst. Han hörde till dem, som Tegnér fritog i sin
förkastelsedom över lundateologerna och skänkte sin
personliga vänskap. Reuterdahl framträdde efter hand som den
främste schleiermacherlärjungen i det dåtida Sverige.8 När
han i sina memoarer berättar om det oväntade, av Tegnér
föranledda besök, som Schleiermacher på sin resa till Sverige
gjorde hos honom i Lund, ger han uttryck åt sin oförställda
beundran. »Schleiermacher var ännu för mig den störste
teologen, den mest tillfredsställande filosofen, den man som
riktigast och oemotsägligast löst alla tankens och livets
viktigare frågor.»9
Den första bekantskapen med Schleiermachers teologi var
som vi hörde föga inspirerande. Och på det hela taget bibehöll
sig det första intrycket. I det meromnämnda brevet till
Wingård 1833 skrev han: »Schleiermacher affekterar att vara
oberoende av all slags filosofi, och hans anhängare upprepa
det oupphörligen: ’sed non ego credulus illis’. Åtminstone kan
7 Borelius, Carl Gustaf von Brinkman, s. 123 f.
8 Se Aulén, H. Reuterdahls teologiska åskådning med särskild hänsyn
till hans ställning till Schleiermacher.
9 Ärkebiskop Henrik Reuterdahls memoarer, s. 112.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
