Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
funnits kvar! Som hagel med ens mejar ned en hel åker,
där varje ax vaggade prunkande som en fullviktig
dukat, så hade kanonerna mejat nu.
Men hur rasande anföllo ej kosackerna efter detta!
Hur häftigt kokade ej blodet i hetman Kukubenko,
när han såg den bästa hälften av sitt lag förintad! Men
återstoden av sina krigare kastade han sig rätt in mot
fienden. Ursinnigt högg han till mos den första han
fick tag på, slungade många beridna ur sadeln, varvid
han genomborrade både ryttare och häst med sin lans,
slog sig fram till kanoniärerna och hade redan erövrat
en av pjäserna. Men då ser han sig omkring och
märker att det Umanska lagets hetman också är där och att
Stepan Guska redan har bemäktigat sig den största
kanonen. Han svänger runt och lämnar fältet fritt
för dessa, själv störtar han med de sina över en annan
fiendehop. Och var de Njesamajkovska kosackerna
spränga fram, där hugga de ut en öppen gata! Och
vände de, genast uppstår en tvärgata!
Polackernas led glesnade, de stöpo som strån. I
närheten av vagnarna kämpade Vovtusenko, framför
honom Tjerevitschenko, på andra sidan vagnarna
Djogtjarenko, och än längre bortom honom hetmanen
Vjortyhvist. Redan har Djogtjarenko spetsat tvenne
polska ädlingar på sitt spjut, men då stöter han på en
tredje, som tycks okuvlig. Vig och stark var denne
polack, klädd i en praktfull rustning och med ett följe
av femtio vapenknektar. Han beträngde Djogtjarenko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
