Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnvägen och jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lokföraren var min vän. Han hade fallit i beundran
över min brådmogenhet i fråga om telegrafering och
då jag klev upp på min pall och målmedvetet kallade
på Forshult eller Berga för att anmäla tågets avgång:
tgtrt=tåg ut rätt tid — eller ankomst: tgnrt=tåg in
rätt tid — — — eller om det inte var rätt tid och
jag förirrade mig in i siffrornas värld och med ögat
på vägguret och handen på nyckeln telegraferade så
eller så många minuter över klockan så eller så —
kunde han icke dölja sin vilda glädje. Han visade
tänderna i sitt av sot och olja svartglänsande ansikte
och slog sig på knäna och försäkrade att jag en gång
skulle bli trafikchef, om jag fick leva och ha hälsan.
Och så bad han min far att jag skulle få följa med
hans underbara Turfy till nästa station och åka hem
med kvällståget. Ty han ville lära mig att sköta också
ett lokomotiv.
Jag darrade av iver, innan min far beslöt sig för
att låta mig följa med och när jag äntrat maskinen,
sattes jag ögonblickligen i arbete. Jag fick lära mig
att observera manometern och att hålla i diverse
handtag eller spakar, öka och sakta farten och jag kan
försäkra att jag verkligen levde. Jag var Gud. Eller
åtminstone hans representant på Nässjö—Oskarshamns
järnväg, en inskränkning som den senfödde läsaren
möjligen finner högst väsentlig. Och ibland tog
lokomotivföraren fram en brun flaska ur kolboxen och satte
den för munnen och sade skål.
Denne lokförare var en verklig hedersman, men
hade intet emot en sup då och då med lämpligt
mellanrum. Mitt i ett brunt vilt skägg satt en liten
lerpipa laddad med Chandeloupe eller Bellman. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
