Med penna och tallpipa / 141 (1945) Author: Albert Engström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnvägen och jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hästen slog bitar ur isgatan i de väldiga backarna
och sträckte ut för livet, ty att stanna betydde döden!
Eller på en kolryss från milor längst uppe på åsarna,
sjungande och svart som en neger mot vägens och
skogarnas vintervithet!

Men detta var järnvägens konsekvenser. Nu vill
jag berätta om järnvägen och vad som hörde till den.

Det första lokomotiv som körde på N. O. J. var
ett litet engelskt arbetsdito vid namn Turfy. Möjligen
sviker mig mitt minne, men namnet påminde om Turfy.
Och varför inte? Ty adjektivet turfy har med
kapplöpning att göra.

Turfy var en liten hostande, spottande och fräsande
maskin som säkerligen i anseende till konstruktionen
mera närmade sig Stephensons »Rocket» än Nydqvist
& Holms sista skapelser. När den skulle uppför en
stigning, gav den illusion av lungsot och skulle man
med stetoskop ha lyssnat till dess innanmätes
funktioner, hade man ögonblickligen ordinerat sanatorium.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>