Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmogemålning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A llmogemålning
I ett verk av detta slag, som vänder sig
till alla kategorier bland måleriets utövare,
kan det vara av intresse att även något
behandla allmogemåleriet. Ett stort antal av
de nuvarande svenska målarna härstamma
också från allmogemålarnas led och det
dagliga måleriet har i stor utsträckning
hämtat sina impulser härifrån. Det är
emellertid svårt att dra en gräns mellan
det folkliga och ståndsmässiga måleriet i
Sverige under äldre tid. Adeln levde som
och var strängt taget inget annat heller än
storbönder på sina gårdar under medeltiden
och långt senare. Den vanligaste
byggnadstypen var av flera orsaker det av timmer
byggda, omålade boningshuset, omgivet av
ett flertal ekonomibyggnader, ordnade efter
ett visst system, som självhushållningen
krävde. Var inte exteriören på de
medeltida boningshusen målade, så var
målningen även för rumsinredningen knappast
av större vikt. Rummets väggfasta bänkar,
sängar och skåp pryddes, då de voro
omålade med vävnader av olika slag.
Bruket att måla stugans yttre väggar
med färg, och då vanligast rödfärg, är en
ganska sen företeelse på den svenska
lands
bygden, och gjorde sig först märkbar mot
slutet av 1700-talet. Från början avsåg
man närmast att konservera timret, och
det var i mellansverige man först började
härmed. Man har emellertid funnit spår
av att rödfärgning i enstaka fall även
förekommit tidigare. Dels framgår detta av en
del arkivaliska uppgifter, och dels genom
en tavla av den omkring 1650 verkande
målaren Allart van Ewerdingen föreställande
Julita gård i Södermanland, som avbildats
som ett stort, kvadratiskt timmerkomplex
med helt rödmålade väggar.
För att kunna förstå det folkliga
inred-ningsmåleriets uppkomst och utveckling är
det nödvändigt att äga någon kännedom om
textiliernas funktion under äldre tider.
Seden att ”draga” stugan med
färgprun-kande vävnader och bonader vid högtidliga
tillfällen är i Sverige och i Norden över
huvud taget av förhistorisk ålder. Den långa
bildväven, som fästes upp på väggarna eller
takbjälkarna, är en folklig dekorationstyp,
som har sekelgamla anor. Först med de
tryckta papperstapeterna under 1800-talets
senare hälft försvinner helt eller delvis
denna gamla sed, som emellertid fortfarande
32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
