Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - klämtslag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ᚼ coptée*: vid begravning glas [funèbre]; Tid rara
tocsin, -slag, ⓞ glas; eg. coup de battant de
cloche*; tre ~ trois coups,
klämtång, kir. péan.
kläng||a (-de, -t), i. grimper, se klättra. Med be.
ton. adv. ~ sig fäst i repet se cramponner à
la corde; ~ sig fast vid se cr. à [sa mère];
om växter s’accrocher [au moyen de vrilles*]
à; murgrönan -er sig upp utefter murarna
le lierre grimpe el. monte le long des murs ;
~ över monter par-dessus; franchir, -e (-1,
-n), bot. vrille*; ngn gg nille*: main*, -växt, bot.
plante rampante el. grimpante,
klänning (-en, -ar), robe* [de bal, de soirée*,
de tous les jours, de soie*, de coton], -s...
(l) Ex. Corsage el. taille* (liv) de robe*.
Étoffe* pour robe[s]*. ② -s|upphållare, page m.
kläpp (-en, -ar), battant [de cloche*]; av glas i
ljuskronor pendeloque*,
klärobskyr (-en, -er), måi. clair-obscur,
klärvoaj||ang (-en, -er), clairvoyant, -ans (-en),
clairvoyance*, -ant, a. clairvoyant,
klätt (-en, -ar), bot. centaurée* Agrostemma
gi-tbago L. ; fjälle Wahlbergella apetala (L.) FR. ;
polare TV. affinis FR. -blål’ja (-an, -Or), bot.
Melan-drium ROEHL.
klätterllfisk, Anabas scansor grimpeur, -fågel, zool.
grimpeur, -hake, -sko, O grappin,
klättr||a, i. grimper [sur un arbre]; gravir [une
montagne]; ibl. escalader; ~ i bergen faire
une (des) ascension(s)* ; ~ utför berget
descendre [de] la montagne; ~ över muren
grimper par-dessus el. escalader le mur.
Med beton. adv. ~ ned ur ett träd descendre,
F dégringoler d’un arbre; ~ upp i, på
grimper &c au ‘haut de, sur, à; ~ upp i ett träd
grimper sur (à) un arbre; ~ upp på ett berg
gravir une montagne; ~ upp på linan, på en
stång grimper à une corde, à (sur) un mât;
~ upp på muren grimper sur (escalader) le
mur; ~ upp på taket grimper (monter) sur
le toit; försöka att på en stege ~ upp till
balkongen essayer avec (à l’aide* d’)une
échelle d’arriver au (de monter sur le)
balcon. -are, -erska, grimpeur, -euse*. -ing, ⓞ
ibl. ascension* [d’une montagne]; escalade*,
klös|la (-te, -t), t. égratigner [qn à la figure] ;
donner un coup d’ongle à; F griffer; érafler;
~ sonder sig s’cgratigner [la figure, les
mains*]; ~ ut ögonen på ngn arracher les
yeux à qn; d:o på varandra s’a. les yeux,
-as, dep. i. 1. égratigner, se föreg. 2. recipr.
s’é. SS. -harv, ⚙ lantbr. ravale*,
klöv (-en,-a?’), pied [fourchu]; sabot [fendu];
ongle, -ad, a. fourchu; fendu [en deux];
tvåee djur se rof. -djur, zool. Bisuica bisulques
pl. ; ongulés pl. ; fissipèdes pl.
klöver (-n), 1. bot. Trifolium TOURN. trèfle;
alsike-e T. hybridum L. tr. hybride; backe T.
monta-num L. ; blode T. incarnatum L. tr. incarnat;
blåse T. fragiferum L. ; brune T. spadiceum L. ;
gulle T. agrarium L. ; hare T. arvense L. tr. des
champs; ligge t. procumbens l. tr. brun: tr.
choublon; röde t. pratense l. [grand] trèfle;
tr. [rouge] de Hollande*; tr. d’Egypte* el. du
Piémont; tr. commun el. cultivé; skogse t.
medium (l.) huds. tr. des bois; stene t. alpestre l.
tr. alpestre; strime t. striatum L. tr. strié;
tråde T. filiforme L. tr. filiforme: vite T. repens L.
trèfle blanc ; triolet. 2. kortsp. trèfle. ⓞ Ex.
A. de trèfle. Culture* du trèfle. Semence*,
graine* (frö), semis de tr. ⓞ -blad, feuille*
de trèfle; fig. F trio; trois [inséparables},
-bräkenfamiljen, bot. les Marsiliacées*. -fält,
champ de (semé en) trèfle. ’Silke, se -snärja.
-släkte, bot. [genre] trèfle Trifolium tourn.
-snärj|a (-an, -or), Cuscuta trifom bab. cuscute* du
trèfle, -syra, bot. Oxalis acetosella el. stricta L. trèfle
aigre el. jaune, se harsyra, -sâningsmaskin,
semeuse* de trèfle, -ärtsläkte, tétragonolobe.
klöv|lfett, huile* de pied de bœuf, -häst,
cheval de bât.
klövja1, t. transporter à dos de cheval
(mulet, etc.); ibl. bâter [un ch.].
klövjellväg, chemin (stîg sentier) à mulet,
-sadel, bât (t stumt ). -sadla, t. bâter,
klövsjuka, veter. maladie* de la corne (du
sabot); hos får clopée*; piétin; fourchet; crapaud[ine*] [du mouton]; hos nötkreatur
pe-sogne*; hos svin rougeole*; mul- och ~ fièvre
aphtheuse.
klövstig, sentier à mulet.
knaber, I. s. (-n), sup PF raide; P tord-boyaux.
II. a. (adv.) se knapp[t]; ha det bra et être
à l’étroit.
knack, I. interj. crac! II. (-en), «pei «frappe».
-a1, t. o. i. frapper [à la porte]; cheurter; ᚼ
cogner; det ~r on frappe à la p. ; ~ i
bordet vid knack «tapoter» sur la table (toucher
légèrement la table du doigt). Med beton. adv.
~ av gm knackning a) frånskiija séparer [en
frappant ; b) beröva ôter, enlever [en fr.]; c) jämna
égaliser; d) se ~ sonder; ~ in rutan casser
le carreau; faire tomber le c. en dedans; ~
på frapper [fort]; ~ sonder stycka séparer;
avbryta briser; casser, -ning, 1. coup[s] [de qn
qui frappe]: det hordes en ~ on entendit
[frapper] un coup. 2. spel se - II.
knagg (-en, -ar), 1. nœud; se 2. -la. 2. ojämnhet
på is o. väg rugosité*; aspérité*.
1. knaggla1 sig, refl. ~ fram, igenom parvenir
au prix de grands efforts; ibl. s’évertuer; ~en
fram genom examen passer couci-couci (tant
bien que mal) l’examen.
2. knaggl a (-an, -or), inégalité*; aspérité*;
rugosité*; nœud, -ig, a. rude; âpre;
raboteux; Chaché; pointu; accidenté; inégal;
cahotant; ~ väg route raboteuse el. cahotante;
det går et F cela va cahin-caha (tant bien
que mal) ; det går litet ~ med tyskan
l’allemand va couci-couci el. cahin-caha, -ighet,.
inégalité* [du terrain]; ⓞ se -ig.
① ⚔ asr återges vanl. oförändrat. (5) I följ. ssr förändrat.
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
