Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på hvarjehanda skidväxter. Denna art torde vara vår allmännaste dagfjäril. Han flyger
hela sommaren och träffas nästan på alla slags lokaler.
Anthocharis. Vingar ofvan hvita, med svart spets och svart diskfläck på framvingarna.
Bakvingarna undertill brokiga af grönt, gult, svart och hvitt.
A. cardamines, Aurorafjärilen, 31-50 (taf. 15, fig. 2 och 2 a) är den enda svenska arten.
Yttre hälften af hanens framvingar äro orangeröda på båda sidor utom i spetsen, där på
undre sidan finns en teckning liknande bakvingarnas, just på den del af framvingarna, som
under hviloställningen, med uppåt hopslagna vingar, når utanför bakvingarna. Då fjärilen
brukar sofva på hundlokans blomflockar, är denna teckning påtagligen en döljande
skyddsteckning (jfr Satyrus semele och Pararge megaera m. fl.). Larven är blågrön med hvita
sidostrimmor och lefver på ängskrasse och andra skidväxter. Denna vackra fjäril är allmän
på eller i närheten af sidländta ängar, åtminstone i landets södra hälft. Flygtid maj-juli
(1 generation).
Leucophasia. Släktet kännes igen på de smala vingarna och den långa, spensliga
bakkroppen, som når utanför bakvingarna. Flykten långsam och fladdrande. 1 art.
L. sinapis, Hvitvingefjärilen, 39-41 (taf. 16, fig. 1). Vingarna äro hvita, framvingarnas
spetsar hos hanen med en svartgrå fläck, som hos honan är otydlig eller saknas. Bakvingarna
undertill gulhvita med mörk pudring, som stundom bildar två otydliga mörka band snedt
öfver vingen. 2 generationer med flygtid i maj-juni och juli-aug. Allmän i skogar och
i deras närhet. Larven, som är grön med gul sidostrimma, lär lefva på käringtand och
skogsviol.
Colias. Släktet omfattar arter af orangegul, ljusgul eller hvit färg, med svart spets och
utkant på framvingarna och ofta äfven på de bakre. 5 svenska arter, af hvilka 2 högnordiska.
C. palaeno, Svafvelgula Höfjärilen, 44-50 (taf. 16, fig. 3). Bakvingarne undertill gula, med
grön pudring samt med en silfverglänsande fläck i midten. Ofvan äro hanens vingar
svafvelgula med svart utkant och röda vingfransar. Honan afviker genom sin hvita grundfärg samt
genom några hvita fläckar på framvingarnas svarta spetsar. Arten förekommer på eller i
närheten af myrar öfver hela landet, betydligt allmännare i dess nordligare landskap. Flygtid
juni-juli. Larven är grön med gula sidostrimmor, och lefver på odonris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
