Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÅHETEN VII) SIDAN AK STIGANDE BILDNING.
391
hennes riksråd voro ej blott ovanligt bildade, utan
verkligt lärde; ocli från hela Europa samlade hon kring sig
ryktbara vetenskapsmän. Om undervisningsverken gjorde
sig hela denna tid synnerligen mån. Geijer intygar, att
vården om undervisningen var den berömligaste sidan af
den inre styrelsen under förmyndareregeringen och
Christina, och samma vitsord gifver han Carl XI:s
förmyndareregering. Lunds (1668) och Aho (1640) akademier
grundlades; den förträffliga skolordningen af 1693 utkom.
Tanken på en sjelfständig svensk vitterhet uppsteg hos den
snillrike Stjernhjelm; han blef ock dess grundläggare.
L)et under föregående tidehvarf vaknade sinnet för svensk
historia gick öfver i entusiasm för Nordens minnen. Man
rigtade sin uppmärksamhet på svenska språkets odling,
utan att man derföre försummade studiet af de utländska.
Förvånande är den omfattande kännedom om främmande
länders litteratur, som de mera bildade svenskarna från
detta århundrade egde; ej blott antika litteraturen
studerades, utan äfven den tyska, holländska och italienska;
likaså voro den franska och nyengelska icke okända ,3).
Med bildningen kom äfven en dittills okänd belefvenhet,
och vid hofvet utbildades "ett chevalereskt galanteri, som
gaf en ädel glädtighet åt sammanlefnaden." Men hos
många af den yngre adleu var den beprisade
belefveuhe-ten endast en fernissa öfver den inre råheten.
Njutningslystnad, högdragenhet och öfversitteri utmärkte de unga
adelsmännen, allt egenskaper, åt hvilka kriget gifvit lif och
näring. I ett öfverflödigt lefnadssätt, supande och
frossande föregingo de med exempel, som lockade många till
efterföljd. Ett ytterligare bevis på denna råhet har man
i de ständiga duellerna emellan Christinas hofmän; ja, i
så stort anseende stod duellen, att, som D:r M. Pontin i
en predikan inför hofvet yttrade, man brukade säga om
13) Jfr Geijer, s. o. I. 4. s. 295, 383, 306, samt Atterbom,
s. o. n. s. 56, 131—133.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
