Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
390
DRYCKENSKAPSLASTEN 1 TILLTAGANDE. 390
Febr. riksmarsken bar logerat franska Envoyén på
slottet ocb trakterat honom så duktigt, att de måste bära
honom in i sitt gemak; 1664 d. 24 Febr. den kejs.
gesand-ten har druckit skräeWigen hos riksamiralen, larmet var
så stort, att ingen lärer varit i sällskapet, som icke trätt
med någon." Ännu ett exempel från Carl XI:s tid!
Konungen bevistade 1693 en jubelfest i Upsala och hade till
taffel inbjudit kgl. råden och biskoparna. Han blef
mycket upprymd, skänkte sjelf i ur en butelj, kysste biskoparna
och gaf vakten befallning att icke släppa dem ut, förr än
de voro alldeles druckna"). På samma bacchanaliskt
öf-verflödaude sätt yttrade sig den svenska gästfriheten inom
alla klasser. D’Ogier, som anmärker, att "hos lärda och
olärda, bättre och sämre folk är här icke ovanligt att
finna ölstopet bredvid bibi en," beskrifver en resa, som han
gjorde från Stockholm till Fahlun och tillbaka öfver
Upsala; resebeskrifningen är en berättelse om ett fortsatt
drickande, och löjligt är att läsa om hans många, men
alltid fruktlösa försök att slippa undan dryckeslagen12).
Den andra omständighet, som hos folket visar ett af
tidens sämre inflytanden, och hvilken kan anses som
medverkande orsak till den förra, är en större råhet i
tänkesätt och samtalsspråk. Den var en naturlig följd af de
långa krigsåren; krig skapar icke veka sinnen; det gör
känslorna hårdare och gröfre, hvaraf följer att de icke
alltid i valda ordalag gifva sig luft. De hemkomna
soldaterna förde med sig lägervanorna, och dessa voro
smittsamma. Detta synes dock stå i strid med det förhållande,
att just under Christinas tid en högre bildning började
utbreda sig inom nationen. Christinas hof var ett det
mest lysande i Europa, Hon omgafs af en rad utaf
statsmän och hjeltar, med hvilken knappast något land i
verlden kunde uppvisa något fullt jemförligt. De flesta af
") Handl. till Sk. ffiat. XX. s. 310. Del. Gärd. Ark. VID. s.
199. IX. s. 17, 28. Fryxell, Handlingar rör. Sverg. Historia. III.
s. 380. — ,2) Stockholms Magazin. I. s. 97, 105.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
