Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Det stora genombrottet (1815—1914) - Trävaruindustri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264 Det stora genombrottet (1815—1914)
underlättade därigenom å ena sidan virkets framförande dit samt å
andra sidan den direkta avsättningen därifrån; dessförinnan hade man
varit nödsakad att förlägga sågarna till de ställen uppe vid älvarna
där vattenkraft stod till förfogande. Man kan säga att ångsågarnas
tillkomst var den industriella revolutionens största specifika insats i
Sveriges ekonomiska liv. Det inre kommunikationsväsendet undergick
också en specifik förändring just på sågverkets område, visserligen
ej närmast tillkomsten av järnvägar — som alltid ha varit av
underordnad betydelse för skogsindustrierna — utan flottledernas
upprensning. Sågverksindustrien togs, för det sista, också om hand av vad
man kan beteckna som 1800-talets på en gång skickligaste och mest
hänsynslösa svenska företagsledare; deras metoder väckte visserligen
delvis en mycket förklarlig förbittring men betydde icke desto mindre
mycket för hela genombrottet på detta för Sverige grundläggande
område.
Särskilt under de två allmänna högkonjunkturerna på 1850- och
1870-talen tog sågverksindustrien till följd av allt detta vad som
gjorde intryck av en nästan amerikansk expansion, utan alla
motstycken i Sveriges tidigare ekonomiska historia. Det förhållandet att
denna industri, i utpräglad motsats till järnhanteringen, måste draga
till sig arbetarmassor från andra landsdelar och placera dem under
bostadsvillkor och andra yttre förhållanden av den mest primitiva
beskaffenhet bidrog till den amerikanska prägeln. Först nu
upphörde de södra delarna av landet att spela huvudrollen inom
trä-varuhanteringen; de ersattes av södra och mellersta Norrland som
ojämförligt viktigaste hemvist för denna efter tidens förhållanden
våldsamt växande industri. Som lätt inses, måste en
arbetarbefolkning som var till den grad utan rötter i sin inre och yttre miljö
samtidigt komma att få en helt annan prägel än den som hade
utmärkt järnhanteringens starkt både traditionsbundna och ortsbundna
arbetare. Därför är det långt ifrån någon tillfällighet att den första
viktiga strejken i Sveriges historia var 1879 års Sundsvallsstrejk inom
sågverksindustrien.
Skogsindustriernas utveckling sammanhängde uppenbarligen på det
närmaste med skogarnas egna växlande öden. I tidigare århundraden
hade skogen huvudsakligen uppfattats som en mark för bete, jakt och
fiske, trots att åtminstone de två senare av dessa näringar säkerligen
i ekonomisk måtto betydde mycket litet i förhållande till själva
skogens användning till husbehovsvirke; men i de skogrika trakterna
uppfattades det senare som så pass självklart att det ej gav anledning
till egentlig eftertanke, förrän skogarna började bli allvarligt
medtagna.
Staten hade särskilt i de norra delarna av landet men också eljest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
