Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815) - Penningväsende - Ekonomisk diskussion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 Det moderna Sveriges grundläggning (1720—1815)
och detta godtogs vid 1789 års riksdag, då Gustaf III lyckades slå
ned det starka för att icke säga våldsamma motståndet mot sin politik
över huvud. Hans nya s.k. riksgäldssedlar fortforo att cirkulera som
undervärdiga i förhållande till icke blott silvermyntet utan också det
med detta likvärdiga s.k. bankomyntet, och man fick en — långt in
på den följande perioden fortsatt — skillnad mellan vad som kallades
banko och riksgälds, till en början med växlande värdeförhållande
dem emellan. Först under Gustaf IV Adolf kom man fram till en
ny reform av penningväsendet, i det att en andra myntrealisation år
1803 genomfördes. Den dubbla beteckningen i banko och riksgälds
vidhölls emellertid, efter den dåvarande proportionen dem emellan,
nämligen som 3 : 2; ”att betala i banco” betydde därefter att betala
ett med 50 % höjt belopp. Sedlarnas inlöslighet blev emellertid denna
gång ännu kortvarigare än förra gången, i det att det nya finska
kriget ånyo gjorde sedlarna oinlösliga, och i detta fall icke enbart
riksgäldsmyntet utan också det därmed fullt sammankopplade
bankomyntet. Denna situation varade ända fram till 1830 eller 1834.
Det är givet att den nästan normala förvirring som sålunda
präglade periodens penningväsende skulle få återverkningar på nästan
alla områden av näringslivet. Inverkan på järnhanteringen är redan
framställd i det föregående.
Ekonomisk diskussion
Något av det mest karakteristiska för 1700-talet var den roll som
den ekonomiska diskussionen spelade och som Efngt överskred vad
som förekommer exempelvis i nutiden. Det var som om de bildade
klasserna hade känt sig kallade att bidraga till samhällsfrågornas
lösning så som aldrig i Sverige vare sig förr eller senare. Detta
berodde ej i någon högre grad på önskan att göra sig bemärkt, ty en
mycket stor del av hithörande skrifter saknade författarnamn. Å andra
sidan är det givet att inläggen till föremål för den skrivandes eller
hans uppdragsgivares privatintressen spelade en mycket stor roll i
denna framvällande flod av broschyrer. Men vid sidan därav förekom
mycket som icke härflöt ur andra motiv än lust att leda medborgarna
in på de rätta vägarna. Framställningar med rent teoretisk-ekonomisk
innebörd voro å andra sidan mycket tunnsådda; det allra mesta gällde
inlägg för och emot specifika åtgärder eller tendenser.
Också med beaktande av den efemära karaktären hos särdeles
mycket av denna litteratur äro siffrorna för dess omfattning ganska
häpnadsväckande. Under högflodsåret (1765) utkom i medeltal en
sådan skrift var femte dag, och medeltalet för en längre period,
Frihetstidens sista årtionde, var fyrtio stycken per år, allt detta
ut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
