Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitlet 9. Wilh. v. Braun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
Kritiken har ifrån ett visst partis — de suckande
brödernas sista efterliggares — sida haft all möda ospard,
för att få Brauns författarskap „in totum et tantuma
anseddt som ett dåligt försök i en ännu dåligare -genre.
Braun har som författare sina fel, utan tvifvel! och
man kan gerna säga, att de icke äro små; hans komik
faller ganska ofta i det nog groft burleska, hela hans
betraktelsesätt är då och då verkligen betydligt
prosaiskt, han strör omkring sig obsceniteter, utan att
dessa alltid ega ens qvickhetens relativa berättigande,
med andra ord, han älskar att få läsarinnorna till att
rodna, då deremot till exempel sjelfva Bellman, som
ofta säger lika bastanta saker, merändels gör det på
ett sådant sätt, att äfven dygden kan le deråt, utan
att behöfva dölja sina kinder. Allt detta kan man
klandra hos Braun och likväl finna mycket, och jag
tror öfvervägande mycket godt, att hos honom erkänna.
Vid sidan af alla dessa oarter, hvilka härrörde af hans
lynnes öfverdrifter, vid sidan af hans litterära frivolitet,
hans nog „ungkarls“-messiga grofkornighet, hans
prosaismer, o. s. v., skall man Öfverallt i hans skrifter
träffa de mest slående exempel af helt olika, till och
med alldeles motsatt art, man skall träffa det ädla
lef-nadsmodet, som älskar drufvan och kärleken, emedan
de äro goda gudars gåfva, det lätta skämtet, som likt
en ung yrhätta fattar den buttra klokskapen i armen
och dansar omkring med den emot dess vilja, den fina
satiren, som i förbigående kittlar en med taggarna —
af en törnrosbukett, man skall finna drag af ett
manligt allvar, liksom å andra sidan af hjertats ömmaste
poesi, nästan af rörande känslighet. Detta är sådant,
som blott en på förhand mot mannen intagen kritik
kunnat förbise eller skänka en underordnad
uppmärksamhet, och ett står dessutom i alla fall fast, hvarför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
