Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii5
— Och vad har gjorts, vad har företagits för att
återfinna henne?
— Min far har rest till London, och Jane har
skrivit och anhållit att min morbror genast skall
skynda till hans hjälp, och vi skola, som jag hoppas,
resa om en halvtimme. Men ingenting kan göras
åt saken — jag vet mycket väl, att ingenting kan
göras. Hur skall man kunna inverka på en sådan
man? Hur skall man ens kunna få reda på dem?
Jag har inte det ringaste hopp. Det är på allt sätt
förfärligt!
Darcy skakade på huvudet och instämde under
tystnad i vad hon sade.
— När mi7ia ögon öppnades för hans verkliga
karaktär — o, om jag hade vetat vad jag borde,
vad jag vågade göra! Men jag visste inte — jag
var rädd för att göra för mycket. Olycksaliga,
olycksaliga misstag!
Darcy svarade ingenting. Han tycktes knappast
höra henne och gick fram och tillbaka i rummet i
djupa tankar, med rynkad panna och dyster
uppsyn. Elisabet märkte snart och förstod genast, hur
saken stod. Hennes inflytande var i sjunkande, det
måste sjunka vid ett sådant bevis på familjens
svaghet, ett sådant vittnesbörd om den största vanära.
Hon kunde varken undra eller döma, men tron på
hans självbehärskning skänkte ingen tröst åt hennes
hjärta, ingen lindring i hennes sorg. Den var tvärtom
fullt ägnad att låta henne förstå sina egna
önskningar, och aldrig hade hon så uppriktigt känt, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
