Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gregorianska kalendern - Veckodagens bestämmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
31
dagjemningen inträffade den 11 Mars i st. f. den 21. För
att återföra den till samma ställning i året som vid tiden
för det Nicsenska mötet och tillika for framtiden fixera den
till samma datum på året, påbjöd påfven följande ändringar:
1) Efter den 4 Oktober 1582 skulle man omedelbart
räkna den 15 Oktober. Dermed uteslötos sålunda de 10
dagarne och vårdagjemningen återfördes på den 21 Mars.
2) Alla sekularår, d. v. s. år, som sluta med tvenne
nollor, skulle skottdagen uteslutas, med undantag af år hvilkas
tal kunna jemnt delas med 400. Således äro ej åren 1700,
1800, 1900, 2100 o. s. v. skottår, men väl åren 1600,
2000, 2400 o. s. v.
I Sverige infördes den Gregorianska tidräkningen år 1753.
För att nu undersöka huru stor öfverensstämmelse med
det tropiska året, man sålunda vunnit, erinra vi oss att
skilnaden mellan det sistnämda och det Julianska året utgjorde
llm 1/4. På 400 år uppgår denna differens till 3 dygn och
3 timmar. Nu bestämde Gregorius att på denna tid 3
skottdagar skulle uteslutas. På 400 år gör derföre den
Gregorianska kalendern ett fel af endast 3 timmar. Och först
o
på 8 gånger denna tid, d. v. s. på 3,200 år kan felet uppgå
till en hel dag. I praktiskt afseende kunna vi derföre
betrakta vår nuvarande kalender såsom exakt.
4. Om veckodagens bestämmande. Förutom dygnet,
månaden och året, hvilkas längd blifvit bestämd genom vissa
yttre naturföreteelser, har man användt en mindre tidsenhet,
nämligen veckan. Den innehåller sju dagar, och om året
omfattade ett helt antal veckor, skulle en bestämd datum
alltid infalla på en och samma veckodag. Men nu innehålla
vanliga år 52 veckor och en dag derutöfver, och skottår
ytterligare en dag. Om derföre ett vanligt år den 1 Jan.
inträffar på en måndag, så måste året också sluta med en
måndag, och följande år således börja med en tisdag. Är
äfven detta år ett vanligt år, så börjar nästa år med en
onsdag o. s. v. Ha vi åter ett skottår, och detta börjar
med en onsdag, så slutar året med en torsdag, och följande
år börjar med en fredag. Tvenne år efter hvarandra infaller
således ej samma datum på samma veckodag. Man kan
följaktligen ej utan räkning säga hvilken veckodag man hade t. ex.
den 1 April 1861. Frågan kan förenklas på följande sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
