- Project Runeberg -  Svensk språklära /
337

(1836) [MARC] Author: Lars Magnus Enberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Syntaxen eller Läran om Ordens Sammanbindande till Mening - 12. Om Stil eller Skrifart - Om Periodens egenskaper - § 1. Om Tydlighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

( 337 )
B) Stilens Egentlighet.
Stilens Egentlighet (äfven kallad Bestämdhet
eller Precision) består deruti, att hvarje uttryck
bestämdt framställer det begrepp, som åsyftas ,
samt således icke säger något annat , hvilket blott
liknar eller är slägt med det åsyftade ; icke heller
något mer eller något mindre än det, som författa-
ren vill säga. Det första villkoret , för att gifva
skrifarten denna fullkomlighet , är att begreppen
skola vara tydliga och bestämda i den skrifvandes
eller talandes eget förstånd. Man måste tänka
klart och bestämdt , för att kunna uttrycka sig
med klarhet och bestämdhet. Det andra villko-
ret är att noga känna ordens vigt och bety-
delse. Härvid fordras det i synnerhet, att rätt
veta betydelsen af de så kallade Synonyma orden.
Dermed förstås sådana , som hafva en likartad be-
tydelse , i det att de utmärka samma hufvudbegrepp ,
ehuru merendels med någon olikhet i biomstän-
digheter. Några af dessa hafva en så nära likhet
i bemärkelse, att de i de flesta , om ej i alla fall ,
kunna sättas i hvarandras ställe; t. ex. Pligt , Skyl-
dighet; Ynnest, Gunst; Tacksamhet, Erkänsla ;
Glömma; Förgäta. Men de flesta för Synony-
mer ansedda ord innefatta skiljaktiga bemärkelser
i anseende till det bibegrepp , som utgör skillnaden
emellan dem. För att visa nödvändigheten , att
noga gifva akt på ordens betydelse , vill man här
anföra några exempel på skiljaktighet mellan ord
som äro närslägtade till bemärkelse.
-
Allvarsam, Sträng , Hård. Allvarsam beteck-
nar dels motsatsen emot Skämtsam , Glad, Mun
ter ; t. ex. Allvarsamt tal ; Allvarsam uppsyn; dels
motsatsen emot Flärdfull, Lättsinnig; t. ex. All-
"
22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:14:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprklara/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free