- Project Runeberg -  Solen i Karlstad : eller "Jänta å ja" /
780

(1904) [MARC] Author: Gunnar Örnulf - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 70. Herrskapet Hallonskog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

780

komma åt insekten, så skulle detta förorsaka oss mycken möda. Ja,
det kunde väl hända, att vi svulte ihjäl på kuppen. För att
förekomma detta hafva vi utom vår mejsel äfven fått ett annat
instrument, nämligen en långt utsträckbar tunga, som i spetsen är
försedd med fina taggar.

Härvid sträckte hackspetten ut tungan för att riktigt visa
den för gossen.

— Den kunna vi, fortsatte hackspetten, föra långt in i
larfvernas gångar och sålunda dra ut dem.

Nu hördes en behaglig kvinnoröst från gården ropa:

— Erik! Erik!

— Här är jag mamma! svarade Erik från trädets gren.

— Du skall komma in och äta, återtog rösten.

— Adjö hackspett! sade Erik och hoppade ned samt
sprang hem.

— Jo, du har det bra och bekvämt du, som endast behöfver
slå dig ned och äta den färdiga maten, tänkte hackspetten.
Men det kommer nog din tid också, tillade han eftertänksamt.
Du skall äta ditt bröd i ditt anletes svett, reciterade han, i det
att han ref sig i pannan med klon. Och så flög han bort till en
fura, som stod vid skogskanten och där började han åter hacka
ihärdigt.

*



Det ringde på dörren.

Det var en äldre man som kom och hvilken syntes blifva
mycket väl mottagen och alldeles säkert var en god vän i huset.

Denne man var Anders, trotjänaren åt grefvinnan Stålsko,
hvilken i början af denna berättelse bodde i Åmål och där hade
uppfostrat zigenerskan Moina.

Grefvinna Stålsko var nu död för något år sedan och Anders
lefde ett godt lif i Stockholm på den pension, som grefvinnan
förskaffat honom.

Anders hederlige vän, handlanden Hallonskog hade till denna
afton bjudit honom till sitt trefliga hem på en liten toddy med
efterföljande supé.

Han blef som sagdt väl emottagen och snart var toddyvirket
inne och de båda vännerna i fullt prat, under det de försökte
att göra hvarandra till Jan i brädspel.

Medan de pratade och glammade öfver dagens händelser,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0780.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free