Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTIG KARL OCH SIGISMUND.
201
verne
300 prester, flere af adeln samt några af borgerskapet och allmogen,
men endast presterna deltogo i öfverläggningarna.
Den 25 februari 1593 börjades sammanträdena, men under de
första dagarne föregick intet af vigt. Flere af de prester, som
antagit liturgien, gjorde imellertid afbön derfor samt uppmanade de
öfrige att följa sitt exempel.
Den 1 mars inträdde drotseten Nils Gyllenstjerna i spetsen för
riksens råd till de församlade presterna och gaf till känna, att dem
nu vore tillstadt hålla ett fritt möte; derför skulle de det nu i
Guds namn begynna. Följande dagen valdes till ordförande
Nicolaus Bothniensis, en ung professor i Upsala, hvilken under den
föregående tiden lidit hård förföljelse för liturgiens skull. Dagen derpå,
den 3 mars, hölls den första öfverläggningen. Då nu presterskapet
församlat sig, inträdde riksens råd tillika med en stor myckenhet af
adeln och andra förnäma män. Sedan ordföranden inledt
sammankomsten med ett tal, upplästes några af honom författade satser.
I dessa framstäldes: att den heliga skrift innehölle allt, som vore
en kristen menniska nödigt att veta, så väl till ett gudfruktigt
lefsom till undervisning om bennes själs eviga salighet; skriften
allena vore stöd och grundval för vår kristliga tro; dess utom borde
gillas och antagas den äldsta kristna kyrkans tre »symbola» eller
trosbekännelser såsom de der utgjorde en kort sammanfattning af
den rätta tron. Sedan dessa satser afhandlats och gillats,
granskades stycke för stycke Augsburgiska bekännelsen. Då denna
granskning slutats, uppstod biskopen i Strängnäs Petrus Jonæ och frågade
de närvarande, huruvida de ville gilla denna läran och dervid
förblifva, om Gud än behagade dem derför låta något lida. Alla
biföllo dertill, sägande: »Vi vilja derför våga allt, som vi i verlden
ega, både gods och lif.» Då utropade ordföranden öfverljudt: »Nu
är Sverige blifvet en man, och alle hafve vi en Gud.»
En af de följande dagarne bragtes liturgien på tal, och var det
då ingen, som försvarade den; tvärt om gjorde biskopar och andra
prester, hvilka antagit henne, allmännelig afbön. På tillfrågan, om
de samt- och synnerligen ville vedersaka henne, svarade alla
endrägteligen ja. Åtskilliga katolska kyrkoceremonier blefvo derpå afskaf-
.
fade, Luthers katekes samt Laurentii Petri handbok åter införda
samt noggranna visitationer och förhör anbefalda. Äfven fattades
det beslut, att Upsala universitet skulle åter fullständigt upprättas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
