Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Snällsporda8t syntes
bland Svear
för allt folket
denne fylker1,
när sjelf han sitt
stolta lif* 1 2,
först bland Ynglingar3,
förfara ville.
Ok så urÖr,
allri þióðu,
siald-gœtastr
með Svium, þótti;
er hann sialfr
sinu fiörvi
frœknu, fgrstr,
of-fara vildi.
45 Kap.
Om Ivar Vidfamiie*
Ivar Vidfamne lade under sig allt Sveavälde; han till—
egnade sig ock allt Danavälde, en stor del af Saxland4, allt
Österrike5 och femtedelen af England6. Af hans ätt äro sedan
komne de Danakonungar och de Sveakonungar, som der hafva
haft envåld7. Efter Ingiald den Illråde vek Uppsala välde ur
Ynglinga-ätten, såvidt man efter ättfäder kan tälja8.
komne konungen; af hyrr, g. hyriar, m., eld, leistr, m., sula, lest, fot,
Got. laists, spor, Gotl. laist och laikst, m. (jf. Lett. likstes, pl.), lest,
Got. laistjan, följa, af leipan, Isl. lida, lida, gå.
1) Isl. urör, m., står trol. för varðr 1. vörör (jf. Sigurör, för
Sig-varör, liksom det Gotl. gårdsnamnet Sigulds, för Sigvalds), vårdare,
riks-skyddare, konung, fylker, d. ä. Jngiald; se Fol.-uppl. s. 11.
2) Isl. sinu froeknu förvi, dat. sg. n. (st.yrdt af of-fara, förgöra),
sitt stolta, raska lif.
3) Isl. fy?’str, först, den förste, näml. af sin ätt eller bland
Ynglingar, hvilket förstås inunder i texten, men är utsatt i öfversättningen.
4) Isl. Saxland, Saxen; då för tiden det norra eller låga Tyskland.
5) Isl. Austr-riki, ett östligt rike, troligen någon del af Gardarike,
Estland eller Kurland.
6) Isl. England, n., England, A.-Sax. Engla-land, den af Änglar
(Isl. Énglar) och Saxar bebodda delen af landet, således med uteslutande af
Skottland och Wales (Isl. Bretland).
7) Isl. einvald, n., envåld, enkonungdom, monarchia.
8) Isl. lang-feögar, m. pl., långt aflägsne fädgar (se not. 1, s. 68),
ättfäder, anor; — pat er at langfeögum rnœtti teUa, såvidt man kan tälja
efter ältfäder, nl. i rätt uppstigande led.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
