Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Matematik, av Nils Evermark - Praktisk geometri - Omkrets och yta av plana figurer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omkrets och yta av plana figurer
Rektangel.
Romb.
Fig. 13.
a
Parallellogram.
Ytan av de nämnda figurerna uträknas som basen gånger
höjden och med höjd menas kortaste = vinkelräta avståndet mellan
två parallella sidor.
För kvadraten är y = a • a = a2; för rektangeln y = a • b; för
romben y = a . h och för parallellogrammen y = a . h.
I en triangel eller tresiding bruka vinklarna betecknas med
stora bokstäver A, B och C och de motstående sidorna med små
bokstäver a, b och c. I varje triangel är vinkelsumman = 180°.
AA+AB+AC = 180° (A är beteckning för vinkel).
Triangelns yta är basen gånger höjden delat med två eller
a-h
y =-
2
För den rätvinkliga triangeln gäller den särskilt viktiga
Pytagoras sats, som lyder: Kvadraten på den längsta sidan
(hypote-nusan) är lika med summan av kvadraterna på de båda kortare
sidorna (kateterna). Med användande av beteckningarna i fig. 14
skrives a2 = b2 + c2
Ex. En rektangels sidor äro 12 och 5 cm. Vad är omkretsen
och ytan?
omkretsen p = 2 (a + b) = 2 (12 + 5) = 2 • 17 = 34 cm.
ytan y = a- b = 12-5 = 60 cm2
Ex. Hur lång är diagonalen i en rektangel med sidorna 6 och
8 dm?
37
Kvadrat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
