Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wetterhoff, Karl - Wetterling, Alexander Clemens - Wetterling, Gunnar - Vetterlund, Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wetterling
317
Vetterlund
tik (främst artikelserien
”Sederomanen i Ryssland” i Finsk tidskr. 1885)
samt översättningar av finska
folkvisor. Ett urval av W:s poesi och
essäi-stik utgavs 1889 av B. Schöldström
under titeln ”Dikter ocli bilder” (med
inledning av utgivaren). —■ Ogift, —•
Litt.: artiklar av R. F. von
Wille-brand oeh V. Vallgren i Finsk tidskr.
1926. U. D.
Alexander Clemens Wetterling. Målning
(detalj) av Lars Wilhelm Kylberg (Stockholms
stadsmuseum).
Wetterling, Alexander
Clemens, arméofficer, målare, grafiker,
f. 30 jan. 1796 i Värmdö skn,
Stockholms län, f 5 juni 1858 i Stockholm.
Föräldrar: kaptenen Nils Israel W.
oeh Anna Regina Nordenankar. —
Efter att ha genomgått Krigsskolan
på Karlberg blev W. underlöjtnant
1812 och deltog i fälttågen i Tyskland,
Belgien och Norge. Han kvarstod i
tjänst hela livet och avancerade vid
artilleriet till major i armén. — I
början av 182Q-talet lärde W. sig etsa
för Fr. Boye, medarbetade i dennes
”Magasin för konst, nyheter och
moder” och utgav tills, med honom
”Kongl. sv. museum” (1821—23), en
samling konturetsningar efter äldre
målningar. Han medverkade 1825 i
verket ”Kongl. sv. arméns
uniformer”, där han ritade de i sitt slag
praktfulla planscherna över det sv.
artilleriets uniformer. Åren 1826—31
studerade han måleri i Frankrike och
Italien, företrädesvis Sicilien. Efter
hemkomsten blev han lärare i
teckning vid Högre artilleriläroverket på
Marieberg. Han utställde de följ,
åren på Konstakad. en del italienska
■och sv. folklivsbilder samt några
landskap, allt torftigt i färgen men
säkert tecknat. Av Karl XIV Johan
fick han i uppdrag att jämte C. A.
Dahlström utföra en serie målningar
;av de bataljer, vari konungen
del
tagit (”Slaget vid Dennewitz”, 1842.
”Bivacken vid Ruhlsdorff”, 1844,
”Stormningen av Leipzig”, 1853,
samtliga på Drottningholm). Dessa
litograferades senare av Dahlström
och erhöllo vidsträckt spr jdning i
syfte att göra Karl Johans bedrifter
kända. W. tog också själv upp
litografien och utgav en del karikatyrer.
Han hade ett rikt material i sina
skissböcker, där han tecknat av
scener från bevärings- och officerslivet.
En stor samling teckningar av W.
finns i Nat. mus. Efter original i
Göteborgs mus. utgav Samfundet S:t
Erik 50 bilder under titeln
”Sepia-teckningar och akvareller från
Stockholm och dess närmaste omgivningar
åren 1825 och 1826” (1948). — W.
blev led. av Konstakad. 1840. — Gift
1842 med Ulrika Catharina
Bergström. Th. N., K.
Wetterling, Gunnar Magni
Vilhelm, stadsarkitekt, f. 5 maj 1891 i
Linneryds skn, Kronob. län.
Föräldrar: handlanden August W. och
Ma-thilda Magnusson. — Efter studier
vid Chalmers tekn. inst. 1912 samt
avgångsex. från Tekn. högskolan 1913
och från Konsthögskolan 1916
tjänstgjorde W. som arkitekt i
Byggnads-styr. 1919. Han var stadsarkitekt i
Gävle 1922—32, länsarkitekt i
Stockholms län 1932—40 samt är
stadsarkitekt i Stockholm sedan 1940. —
W. har ägnat stort intresse åt frågan
om arkitektkårens samhälleliga
ställning, varvid han hävdat att det
allmänna bör ge arkitekten-fackmannen
Gunnar Wetterling.
större inflytande vid utformningen av
enskilda byggnader och samlad
bebyggelse, vilket i sin tur ställer
arkitekten inför nödvändigheten att
solidarisera sig med samhället genom att
arbeta för socialt sett goda bostäder och
ej beredvilligt tillmötesgå osunda
privatintressen inom
byggnadsverksam
heten. År 1943 fick W. i uppdrag att
åt Stockholms stads byggnadsnämnd
verkställa en utredning om
smalhus-bebyggelse ur byggnadsekonomiska,
stadsplanetekniska och bostadissociala
synpunkter. Det 1947 framlagda
materialet i smalhusutredningen är i sitt
slag ett pionjärverk, rikt på
synpunkter och grundligt genomarbetat, och
gav upphov till en livlig diskussion.
Den föreslagna husbredden på 11 m
hälsades av många som ett praktiskt
genomförbart förslag att minska
bostadskostnaderna per ytenhet. ■—
Förutom ett flertal stadsplaner har W.
bl. a. utarbetat ritningarna till
hotell Baltic, församlingshus,
Wester-grenska stiftelsen och Ericsonska
stiftelsen, samtliga i Gävle, samt
Sandvikens järnvägars
kontorsbyggnad. — Gift 1917 med Inez Carlström.
M. L-ll
Vetterlund, Fredrik Mauritz,
författare, litteraturhistoriker, f. 10
okt. 1865 i Halmstad. Föräldrar:
konsuln Mauritz Leonard V. och
Henri-ette Fredrique Marie Hanson. — V.
blev efter mogenhetsex. i Halmstad
student i Lund 1884, där han blev
fil. kand. 1889, fil. lic. 1899 och fil.
dr 1900. Han var docent i estetik och
litteraturhistoria i Lund 1902—10
oeh vid Stockholms högskola 1911—•
18 samt var litteraturkritiker i
Aftonbladet 1903—24. —■ V. hänfördes
redan i barndomen av Atterboms
diktning och blev senare i hela sin litterära
gärning en sentida romantiker. Han
var icke ansluten till ”den
romantik som växte upp ur naturalismens
sönderluckrade jordmån”, som han
själv karakteriserat sin samtid,
1890-talet, men väl till det begynnande
1800-talets, fosforisternas romantik.
Det är som skald i deras anda han
framträder i sin lyrik. Han ägnar som
de en vemodsfylld dyrkan åt
barndomen oeh dess minnen, koncentrerad
till modersbilden och till
hemtraktens natur, Halmstad och västkusten.
Som nyromantiker känner V. en
längtan till något hinsides, att ställa
färden till en lycksalighetens ö och hissa
”silkessegel blått emot ditt hem i
fjärran vid purpurdrömmens slott”.
Också stilen bär tydliga
reminiscenser från nyromantikerna. Även om
den på intet sätt är originell utan
ofta uppfylld av traditionella
vändningar, äger den likväl välljud och
färg och gör intryck av en
pastellmålning, fylld av ljusa dagrar och
glidande konturer. V. har bl. a. utgivit
diktsamlingarna ”1 dagens stunder”
(1896). ”1 Gråbergsland och andra
dikter” (1909), ”Sommar och
september” (1911), ”Skuggornas sal” (1916),
”Thuledagrar” (1922) och
”ödes-stjärnor” (1930) samt samlat ett ur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
