Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pehrsson, Pehr - Pehrsson, Per - Pehrsson-Bramstorp, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pehrsson
54
Pehrsson-B ramstorp
Per Pehrsson.
mannapartiet och räknades till
frihandelsvännerna, vann ryktbarhet
genom sin motion 1899 om
straffbeläggning av "försök att tvinga någon att
deltaga i arbetsinställelse", vilken
trots motstånd från vänstern vann
riksdagens bifall: den nya lagen var
gällande till 1938. Motionen var
författad av landshövdingen Robert
Dickson, men P. blev den, som fick utgöra
skottavla för agitationen mot
"Åkarps-lagen", av vars motståndare han
stämplades som ärkereaktionär.
Denna karakteristik var dock föga
träffande, ty P. omfattade i själva verket
knappast några mera utpräglade
politiska grundsatser. — Gift 1S79 med
Kerstin Jönsdotter. S. Sw.
Pehrsson, Petrus (Per), präst,
politiker, f. 30 sept. 1S67 i Valbo skn,
Gävleb. län. Föräldrar: bokhandlaren
ocli predikanten Per P. och Anna
Brita Aspgren. — Efter
mogenhets-ex. i Gävle 1885 avlade P.
teologiskfilosofisk ex. 1887, teoretisk teologisk
ex. 1SS9 och praktisk teologisk ex.
1890, allt i Uppsala. Han prästvigdes
sistn. år för ärkestiftet och innehade
där prästerliga förordnanden bl. a. vid
Uppsala domkvrka och som
brukspredikant vid Österby bruk 1S94—1908,
varjämte han 1891—92 var vik.
lektor vid läroverket i Gävle. År 1908
blev han kyrkoherde i Karl Johans
förs. i Göteborg ocli 1929 prost; lian
blev emeritus 1947. År 1915 utnämndes
han till teol. hedersdr vid Augustana
College, Förenta staterna. — P. är
en av initiativtagarna till Fören. för
svenskhetens bevarande i utlandet och
liar varit en av de ledande inom denna
sammanslutning liksom inom
Natio-nalfören. mot emigration. Åren 1922
—38 tillhörde lian Lutherska
världskonventets verkst. utskott (v. ordf.
1929—38); 1907—42 var ban
general-sekr. i centralstyr. för Allmänna sv.
prästfören. Vid uppförandet av Gus-
tav-Adolfskapellet i Lutzen 1906—07
var han ordf. i byggnadskommittén,
ocli lian blev 1931 ordf. i Stiftelsen
Lützenfonden. Inom Göteborgs
kommunala liv har P. varit verksam som
ordf. i barnavårdsnämnden 1909—19
och led. i folkskolestyr. Han tillhörde
Andra K. 1906—08, då lian räknades
till de frisinnade, samt 1921—36 som
högerrepr. Hans intresse liar spänt
över så gott som alla det politiska
livets områden. Främst har han dock
gjort sig bemärkt som företrädare för
en konservativ kulturuppfattning i
stark opposition mot den radikala
riktning, vars främste målsman var
Värnér Rydén. — P. är en av de bästa
kännarna av det vallonska inslaget i
sv. folkliv ocli har bl. a. utgivit "Ur
Österby bruks och valtonernas
krönika" (1899) och "De till Sverige
inflyttade vallonernas religiösa
förhållanden" (pastoralavli. 1905). Av hans
övriga skrifter märkas "Ur Jesu
sociala program" (1912) och "Majornas
kyrkokrönika" (1926). — Gift 1898
med Elin Rodhe. S. Sw.
Pehrsson-Bramstorp, Axel
Alarik, till 1937 Pehrsson, jordbrukare,
politiker, f. 19 aug. 1883 i Öja skn,
Malmöh. län. Föräldrar: förvaltaren
Jacob Pehrsson och Ingrid Cecilia
Pehrsson. — Från faderns död 1897
deltog P. i skötseln av den av familjen
arrenderade gården, Isie
kronoboställe, Lilla Isie skn, Malmöh. län.
Efter att lia genomgått en
folkhögskolekurs inköpte lian 1908 en intill
föräldrahemmet liggande mindregård,
Bramstorp. År 1920 övertog ban
dessutom efter en yngre broders död
arrendet av Isie kronoboställe och
överflyttade dit. Tidvis liar han varit
innehavare av ytterligare några egendomar,
som ban senare sålt. Som jordbrukare
har P. vunnit anseende för duglighet
och framsynthet; särskilt liar ban lagt
an på djuruppfödning. — P.,som i
början av sin politiska karriär tillhörde
Liberala samlingspartiet, blev 1912
led. av Malmöh. läns landsting, som
lian sedan dess tillhör. Åren 1914—35
var han ordf. i hemsocknens
kommunalnämnd och -stämma samt 1926—
38 i Vemmenhögs härads vägstyr.
Åren 1918—21 var lian liberal led.
av Andra K. Han övergick
därefter till Bondeförb. och fick under
1920-talet en stor mängd
förtroendeuppdrag, huvudsakligen inom
provinsiella institutioner och
organisationer, framför allt inom den
framväxande ekonomiska föreningsrörelsen
bland jordbrukarna. Sålunda var lian
statlig repr. i styr. för Allm. sv.
utsädesab. i Svalöv ocli i Sveriges
utsädesfören. 1925—36, v. ordf. i
Malmöh. läns hushållningssällskap
1927—36 samt ordf. i Skånes bet-
odlares cent ralfören. 1931—43; han
är led. av styr. för Sveriges
slak-teriförb. sedan 1926 (ordf. 1927—36
och sedan 1946). — Efter 1928 års val
tog P. åter säte i Andra K. 1929, nu
som re.pr. för Bondeförb. Ehuru lians
förhållande till partiledaren Olsson i
Kullenbergstorp var kyligt, vann P.
snart partivännernas förtroende.
Sedan lian för andra gången blivit
riksdagsman, tillföllo honom också ännu
flera och mer centrala
förtroendeuppdrag. Han var 1929—34 led. av
den viktiga s. k.
jordbruksutredningen ("Bjälboutredningen"), 1930—34
led. och v. ordf. i Statens
spannmåls-nämnd och 1930—36 led. i styr. för
Sveriges allm. lantbrukssällskap. Vid
Riksförb. landsbygdens folks (RLF)
konstituerande sammanträde i mars
1929 fungerade P. som ordf. ocli var
en tid adjungerad led. av dess
centralstyr. Genom sitt arbete i
jordbruksutredningen och jordbruksutskottet
samt sin ställning inom jordbrukets
ekonomiska föreningsrörelse intog han
en central position vid utformningen
ocli genomförandet av de olika
stödåtgärder till jordbrukets skydd mot
krisen, vilka inleddes 1930 ocli
fullföljdes 1931, kända under den
sammanfattande beteckningen
jordbruksregleringen. Hans verkliga
genombrott som politiker skedde vid 1933
års riksdag, då lian var en av de
drivande krafterna vid den uppgörelse
i arbetslöshets- och jordbruksfrågorna
med socialdemokraterna
("kohan-deln"), till vilken liela Bondeförb.
med undantag endast för partiledaren
och några få andra gav sin anslutning.
Som en konsekvens av denna reella
maktomflyttning inom partiet blev P.
vid 1934 års riksdag väld till
Bondeförbis parlamentariske ledare och
utsågs i juni s. å. till ordf. även i
partiets riksorganisation. Under lians
ledning fortsattes under de följ. åren i
stort sett samarbetet med
socialdemokratin. Då emellertid den
socialdemokratiska regeringen vid 1936 års
riksdag möttes av en samlad borgerlig
majoritetsfront i såväl
försvarsfrågan som frågan om dyrortsgradering
av folkpensionerna och till följd
därav avgick, kallades P„ som hade varit
ordf. i de särskilda utskotten 1935
och 1936 för behandling av
folkpensions- ocli försvarsfrågorna, att bilda
den nya ministären. P. bildade en
bondeförb.-regering med
fackmanna-inslag, i vilken han själv även övertog
jordbruksministerportföljen.
Ministären satt endast juni—sept. 1936
("semesterregeringen"), men partiets
re-geringsengagemang förlängdes genom
en ny uppgörelse med
socialdemokratin och en på grundval därav bildad
koalitionsregering med majoritet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
